S M Ö G E N

Denna magiska plats, detta paradis med så många smultronställen att du blir yr i huvudet, denna oas av lugn, frid och charm. Jag älskar det! Får villigt erkänna att jag inte riktigt förstått mig på min (käre!) svåger tidigare och hans stora Smögen-patroism, tyckte det kändes lite konstigt att vara så förälskad i stället man vuxit upp på. Borde man inte bli "vuxen" och längta bort till sitt eget, framförallt när det är en sån ytte pytte liten ö som närmast måste kallas för by (i alla fall på vintern)? Men det var innan jag fått uppleva det själv, nu har jag den allra djupaste förståelse för hans (och Hannas) kärlek till Smögen och jag ber innerligt om ursäkt för mina tidigare tankar! Jag visste inte bättre, jag hade inte fått uppleva vyerna, den salta luften och alla trånga gränder med söta små hus och stora altaner. Det är något med Smögen som jag inte kan sätta ord på, något som var som balsam för min själ och gav mig ett lugn och ett välmående.
Eller kanske var det vår fantastiske värd som skapade den stämningen? Hannas svärfar Kurt. En äkta "västkustare" med skepparkrans och det vänligaste leende du kan tänka dig. Med en enorm gästfrihet fick han oss att känna oss välkomna och som hemma. Det är ytterst få människor som jag har mött som har kunnat konsten att vara så närvarande och hela tiden inbjuda till umgänge och kolla läget utan att vara det minsta påträngande. Jag brukar känna mig trängd av sånt, som att jag blir störd när det knackar på och får frågan om vi saknar nåt? Men inte där, hans blotta närvaro gjorde mig glad. Kan inte tacka honom nog för att han upplät sitt hem åt oss!


Den här vyn vaknade vi till varje morgon


Vårt rum


som var det största av de tre sovrummen i lägenheten


Köket var till och med utrustad med en barnstol som Maja diggade stort


Men bästa sysslan var ändå att noggrant gå igenom mosters nesesär efter spännande skatter


allra helst med nappen upp och ner =)


Vi blev medbjudna att åka på en dagstur på havet tillsammans med Roberts moster och hennes man


Flytvästen var en smula stor


En karakteristisk "Majamin"


Bus med morbror


Mammas sötlök


Det är lajbans att åka båt!

På en bod fann vi den här lite humoristiska inrstningen

Målet med båtresan var Hållö

Där det fanns ett alldeles nybyggt litet kapell

en fyr med charm

samt två turturduvor! =)

Jag hamnade lite på efterkälken på vägen tillbaka från kapellet när jag kröp runt på alla fyra för att fota för allt vad tygen höll.

För det fanns så mycket vackert

Och mindre vackert??

I en skreva hittade vi en vindstilla plats där vi dukade upp fikat

Efter en lång dag på havet var det en tröttis som somnade som en klubbad säl i ruffen på hemvägen

För att vi skulle få en ordentlig tur med båten rundade vi hela Smögen. Det kittlade ordentligt i magen när vi åkte på utsidan Smögen där inga kobbar eller skär skyddade från vågorna. Med viss skräckblandad förtjusning satt jag med fötterna utanför relingen och lät vattnet stänka över hela mig när båten bröt mot vågorna, och både jag och systeryster skratta så vi kiknade.

Samma kväll fick jag och Andreas vår första egna kväll ute tillsammans sedan Maja kom. Tog det här kortet när vi promenerade hand i hand ner till bryggan för att rå om oss själva och lyxa med ett restaurangbesök.

Vi blev bjudna på ett hejdundrandes räk- och kräftkalas, dagsfärska förstås!

Visst blir du sugen??

Ett par svängar på bryggan vart det förstås

och avnjöt de här makalöst goda glassarna (hemgruppen; det var den här glassen jag syftade på i fredags, värd att minnas eller hur?)

Jag och Andreas fick ytterligare en egen kväll så vi åkte ut till Sandön (tror det hette så) för att sitta och titta på solnedgången. Typiskt nog så var det inte fullt lika magnifik som alla de andra kvällarna, men det var en mysig och romantisk stund ändå.

Kvällen innan bröllopet bjöd däremot den dalande solen på ett skådespel

Jag var ute själv på en promenad och hoppade på klipporna och fotade och NJÖT