Välgörande flyt

Mitt och Majas besök på Klippan idag infriade alla våra förväntningar. Ett litet och mysigt dagis med jätte gullig personal och goa ungar i lagom spridda åldrar. Faktiskt ett och annat bekant ansikte dessutom. Maja trivdes toppen, i början stod hon lite avvaktande i hallen och tittade storögt på alla barnen. Men det dröjde inte länge förän hon följde med dem in och hittade massvis med spännande leksaker. Hade hon fått välja skulle vi varit där hela dagen och lekt. =)

Det här känns så fantastiskt bra, jag känner mig så trygg inför att lämna Maja där. Självklart kommer det nog vara lite jobbigt första gången vi ska lämna henne ensam, men både hon och vi är redo för detta nya steg. Det är rent av så att jag ser fram emot det, alla nya framsteg hon kommer att göra. Så spännande att vår lilla tjej börjar bli stor!

Mitt jobb går oxå jätte bra, har gjort ett par egna pass nu och det har funkat fint. Min brukare är väldigt go och rar och magkänslan om att jag kommer att trivas kalas där blir bara starkare. Har hunnit träffa de flesta av mina arbetskamrater och det verkar vara en bra och trevlig arbetsgrupp.

Med förväntansfulla steg påväg till första dagen på dagis!

Det verkade dock inte falla henne i smaken till en början. Lämna vagnen HÄR ute, är du riktigt klok mamma??! Tur att hon snart ändrade uppfattning =)

Ah, lite flyt i livet är inte så dumt. Det är jag faktist väl unnt och värld - om jag får säga det själv. Det var liksom min tur nu. Men jag är inte destu mindre tacksam för det, det är så stort att så mycket har löst sig så fantastiskt bra. Nåd, bara av nåd!

Nu laddar vi inför helgens "Camp Strycksele" med hemgruppen för att sjunga in våren vid brasan.

Bus och lek i Vindeln

I förra veckan var jag och mamma och pappa hos min farmor och farfar. Det är nog det bästa som finns för det finns så många spännande saker som man får leka med där. Men framför allt - min farmor och farfar är bäst i heeela världen!


Vi var ute en lång stund, trots att alla klagade på vädret och kylan. Fånigt! Ta på er mer kläder säger jag!


Jag rastade vovven, eller så var det han som rastade mig? Hårfin skillnad... =)


Fast snart nog tog jag kommandot och grälade på honom när han inte gick dit jag ville.


En annan sak som är kalas med att vara hos farmor och farfar är GUNGAN!


Det är helt omöjligt att få nog av kittlet i magen


Men det får inte bli för mycket fart..

Tack och hej för den här gången! /Maja

Ps. Imorgon ska jag till mitt dagis och hälsa på för första gången!!

En morgonkortis

Nu äntligen är lekparken så gott som snöfri och inte översvämmad. Detta skulle naturligtvis firas med ett besök.


Det var besvärligt att behöva klättra upp


Och lite läskigt första gången


Men försiktigheten gick raskt över till förtjusning


Vågar drista mig till att påstå att hon är finast i stan.

Ja, i hela världen faktiskt! =)

Det var en snabbis om vår gårdag. Nu ska jag rusa iväg till bussen. Idag gör jag mitt första egna pass efter inskolningen, det vore väl ingen höjdare om jag började med att missa bussen och komma försent...

Bye bye!!

Balkongpremiär

Tänk att nu är den här ändå - Våren. Som jag har längtat! Idag har vi ätit middag på balkongen för första gången i år, i sköna 16 grader satt vi och mumsade.


Pankaka smakar om möjligt ännu bättre utomhus tyckte Maja, och Felix var snar på att instämma.


Ett glatt flickebarn som kan stoltsera med två tjusiga blåmärken efter helgens eskapader.


Maja hälsar att ni inte behöver prova att stå på armstödet till soffan och dyka med huvudet före i bordet. Det har hon redan gjort och det var visst ingen trevlig upplevelse.


Däremot vill hon starkt rekomendera att intaga er föda i solen.

Det lönar sig att knäppa sina händer

Förra sommaren var jag med Maja vid lekparken utanför vårt hus och pratade med en granne om framtida dagisplats och han pratade varmt om förskolan där han hade båda sina barn - Klippan. Han flikade in att det var ett kristet dagis men "Det var ingen fara, det var ett jätte bra dagis ändå och de var inte alls konstiga!" Han själv var inte kristen och ville lugna mig i att det inte var någon knepig religös friskola. Jag skrattade lätt till svar att ett kristet dagis är inte är något annat än ett stort plus för min del. Jag kände med en gång i hela mig att det var DÄR vi skulle ha Maja! Dock fick jag sänka mina förväntningar regält när jag insåg att de bara hade 17 platser och med sitt goda rykte var det ett populärt dagis, dessutom är det ett stort tryck på alla förskolor i vårt område och långa köer. Chansen att få en plats på Mariehem var liten och att få en på Klippan närmast obefintlig. Men vi satte det som förstahandsval och jag ringde hem och sa att nu måste vi be, be, BE till Gud att han skulle "fixa in" Maja där!

För en dryg vecka sedan verkade det inte som om bönerna nått fram alls då vi fick det nedslående beskedet att det inte fanns en enda dagisplats i hela stan fören i augusti. Nu gällde det inte att få plats på Klippan längre utan att få en plats överhuvudtaget, var i stan det än var. Andreas fick ringa en hel del samtal till både vår handläggare på kommunen och hennes chef för att få dem att hjälpa oss. Efter att ha fått skärpa tonen ganska ordentligt och påminna dem om deras lagstadgade skyldighet att ordna med dagis genom platsgarantin fick vi tillslut ett dagis på Teg. Vi ljublade trots att det låg på andra sidan stan och jag inte skulle kunna hämta och lämna eftersom det inte går några bussar dit. Vi hade fått vår efterlängtade dagisplats och ett löfte om att få komma till ett närliggande dagis till hösten. Toppen!
För mig var det ett bönesvar tillräckligt, men det fanns någon som hade större planer än så... I eftermiddags fick jag ett samtal från vår handläggare och fick veta att Maja var välkommen till Klippans förskola i maj!! Ett av barnen som skulle börjat där var av någon anledning inte aktuell längre och Maja stod näst på tur. Ett under är vad det är och ett STORT bönesvar!

Då var det dags

Min sista dag på mammaledigheten är gjord och imorgon är första dagen på jobbet. Känner mig redo för denna förändring nu, jag längtar faktiskt efter att få lite nya rutiner och komma ut ur hemmet lite mer.
Alla mina orostankar kring att få en ny brukare har lagt sig. Förra veckan träffade jag kvinnan jag ska vara hos och det känndes så rätt, tror att det är en arbetsplats som klippt och skuren för mig. Dessutom jobbar en av mina kära gamla kollegor från förra stället där, kul! Det känns tryggt att ha henne där som känner mig väl och som jag trivs oerhört bra med. Nya chefen hade jag en träff med i fredags och då släppte den sista orosstenen från mitt bröst. Det var en härlig och sympatisk kvinna som ingav förtroende. Skönt!

Tänk så bra allt har ordnat sig. Sannerligen ett stort bönesvar! Tack Jesus!

Till Charlotte

Det går ju inte för sig att du inte vet hur vårt lilla odjur ser ut. Här har du Majas storebror - Felix! =)

Sköna lördag

Det här är vad vi roade oss med i förmiddags. En härlig picknick i vårsolen (ja den tittade faktiskt fram en stund, hurra!) på Gamlia.




Pankaka - kittlar dödsskönt i kistan!

Förlåt Johanna, men det var en alldeles för underbar bild för att inte läggas upp här. =)

Underbara Lulle

Maja i sin nya stass från mormor och morfar. Tjusig va??

Mycket gofika blev det och fort tog det slut.

Bästa polarna, Milly och Lisen.

Ett klavertramp skulle man kunna säga... =) Men det gick finfint med en fingervante som socka istället!

Det finns så många spännande saker på marken

Tack och hej!

Påskbilder, igen!

Under helgen har Maja kommit över varenda fobi hon haft. Mormor, morfar, moster och morbror har verkligen god inverkan på henne. =)


Hon som stått fastfrusen när man ställt ner henne på backen tidigare, gick en låång promenad med mormor. Hon gick till och med i snön, frivilligt!


Vår duktiga tjej, nu blir det till att gå på promenad varenda dag. Hurra!

Visst har hon fina kläder förresten? Det är mormor som har sytt overolen och gammelmormor som stickat mössan. Maja har det sannerligen väl förspänt! =)





Mormor och morfar hade fixat ett påskägg till Maja


Men det föll inte i god jord hos den lilla...


Det vill säga tills hon upptäckte att det var majskrokar i,


då blev det snart annat ljud i skällan.


Maja högg in på krokarna med en gång och försåg sig med så många hon kunde bära. De där små bruna pluttarna i botten såg inte mycket ut för världen så de struntade hon i.


Fast så fort moster stoppat i en kinapuff i munnen på henne fick moster alla krokarna, choklad var ju sååå mycket godare!!


Mmmmm


TACK!!