29 november 2010

Snö i stora lass

Har känt oss en smula insnöade i helgen. Julstämningen var på topp när vi tittade ut och såg de aldrig sina sinande stora flingorna som föll. Men det var inte riktigt lika mysigt att gå ut med hunden på risigt plogade vägar, bor vi verkligen i norrland? Snöröjningen är verkligen under all kritik.

Men Maja tyckte i alla fall att snön var toppen. Spännande med "mytte snöö" (mycket snö).
I vanlig ordning är det här en eftersatt blogg numer. Förstår inte vart all min energi tar vägen just nu? Finns en hel del bilder och filmer jag skulle vilja lägga upp men får liksom inte tummen ur. Men, bloggens tid kommer.
Men inte idag för nu ska jag "plinga" på knappen och kliva av bussen. Jobb time!
- Posted using BlogPress from my iPhone

26 november 2010

Klant

Åh, jag var så knäpp idag. Agerar utan att tänka till innan. Typiskt mig! Hade bestämt en lunchdejt med Camilla och blev lite sen på grund av den ansenliga mängden snö som jag behövde ploga mig igenom med vagnen till dagis. Väl på bussen skulle jag skicka ett sms till henne och säga att jag var på väg och att vi skulle ses på Åhléns om 20 min. Det blev dock inte ett så privat meddelande.

Jag klantade till det när jag skulle skicka iväg det så det blev västa massutskicket till halva vänkretsen. Haha! Hur det var möjligt? Jo det ska jag tala om för er. Jag gick in i inkorgen på telefonen och såg en tråd där jag smsat med Camilla tidigare och skickade smset via den. Vad jag inte la märke till var den lilla symbolen med två huvuden intill som visar att det var fler än en mottagare. Närmare bestämt alla som var bjudna på Majas 2 årskalas. Hoppsan! Tog bara en knapp minut innan det började rasa in sms från mina vänner som undrade vad som stod på.

Så det kan gå! Men jag bjuder på det skrattet, kände mig som värsta poppis fjortisen där jag satt och smsade så fingrarna glödde. =)

Lunchen med finaste Camilla var härlig, och jag shoppade ett par nya snygga vinterkängor. Bra dag!

Från sängkammaren

Klockan är sedan länge passerad sängdags, så jag kan lika gärna vara vaken en stund till för att skaka lite liv i bloggen.

Dessutom är det lite svårt att sova med fyra stycken i sängen. Nää, Maja är inte en av dem, hon ligger som alltid i sin säng och sover gott. Nå knäcker ni den nöten? Vad är det för ena jag "tvingas" dela säng med??

Den första är enkel - min gubbe förstås och det finns ingen annan i hela världen än just honom jag vill ha bredvid mig. (Trots hans snarkeri, men med öronproppar sover jag som den klubbade småbarnsmamman jag är) Då återstår bara de två andra. Den ena är långhårig, är alldeles blöt och kall av snön sedan promenaden och luktar precis som en blöt hund brukar. Mumma! Den andra är också en långhårig fyrbenting men av det mer livlösa slaget - Renen. För er som inte känner vår vovve har han några älsklingar han vårdar ömt och den allra käraste av dem är en mjukisren. Den fick han av Andreas föräldrar hans andra jul och den har den hängt med sedan dess. Då kanske ni börjar få en aning om hur statusen och fräschören är på den nämnda brutalt älskade gosedjuret. Felix luktar sommaräng i jämförelse. (Och då vill jag påminna om att han luktar blöt och sur byracka.) Men vår pälskling vill så gärna ligga mellan oss och slicka, bita och snutta på sin kompis. Inte har jag hjärta att neka honom det? Och OM jag hade kommit på tanken och nekat honom, hade han ställt sig nedanför sängen och gnytt och gnällt med renen framför sig på golvet med bedjande ögon som bönade om att de skulle få komma upp och mysa med oss. I det läget är han så förnärmad av sin förpassning att han inte ens skulle komma på tanken att SJÄLV behöva hoppa upp i sängen. Då gäller det full service och bärhjälp upp till oss för både honom och kompanjonen Renen. Sen ligger han förnöjt och putsar på sin kompis.

Försök då själv slappna av och somna när du vet att du kan vakna med Renen som huvudkudde eftersom Felix är väldigt generös och har inga problem att dela med sig av sin bästis när han tycker sig vara färdigtuggad och vill sova.

Jaha ja, det blev ju ett rasande intressant inlägg om mina sängkompisar. Men känner mig nöjd med att jag trots allt presterat ett nytt inlägg. När jag jobbar fins det ingen chans i värden att det finns tid och ork över för sådana häringa nöjen. Men njuter av ledighet fredag - söndag så kan hända att det dyker upp fler livstecken inom kort.

Natti natti!


- Posted using BlogPress from my iPhone

21 november 2010

Önskning till tomten

Maja satt i telefon med mormor idag och fick frågan vad hon önskade sig i julklapp. Svaret kom blixstsnabbt, utan betänketid "Joar!" Det är hennes första kärlek och bästa kompis på dagis. Jag får väl ta mig ett snack med hans pappa och fråga om han kan tänka sig att ge bort sin son till oss lagom till julafton?

19 november 2010

Håll i er - för nu far vi!

Det har - ä n t l i g e n - blivit dags för lite bilder från vår magiska Stockholmshelg. Men se till att ni har gott om tid för jag har inte snålat med bilderna. Åh, vad underbart det är med en ledig dag så man kan blogga precis hur mycket man vill. För inte behövs det städas eller göras nåt annat nyttit här hemma... ehum. =)

Eftersom det är så fasansfullt många bilder får de tillsammans med en och annan bildtext tala för sig själva.

Inflygningen över Hufvudstaden.

Rica hotel - vårt hem i tre dagar. Pilen pekar på vårt rum.

Höll på att dö av slaganfall när vi klev in i rummet och tror att jag tjöt rätt ut av förtjusning över vårt rum. Egna morgonrockar och tofflor minsann!

(Rockarna fick för säkerhetsskull lämnas kvar på hotellet, men tofflorna bor hemma i Umeå nu. En trevlig påminnelse om vår helg varje morgon när jag stoppar fötterna i dem.)

Alldeles nyrenoverat och frächt.


Det var tydligt att det var halloween, hela hötorget var fullt med pumpor.

Hötorget by night.

Efter en dag med shopping och en utomordentligt smarrig lunch på Jensens var det dags för resans höjdpunkt. Vi tog den korta promenaden till Oskars Teatern.

Här såg vi musikalen Sugar - I Hetaste Laget och den var rysligt bra! Jag skrattade tills tårarna rann och diggade loss till den sköna jazziga musiken. Gå och se den!!

På lördagen tog vi en välförtjänt sovmorgon  innan vi intog hotellfrukosten. Jag hade höga förväntningar på den innan, men inget hade kunnat förbereda mig på de enorma bord med gränslöst mycket gott att stoppa i magen. Det var svenska kocklandslaget som tagit ut menyn - och det märktes - den var HIMELSK!

Vädret kunde inte varit bättre, klarblå himmel, sol och i stortsett helt vindstilla. Som gjort för en tur på Skansen. Vi tog T-banan till Norrström varifrån vi åkte båt ut till Djurgården.

Turligt nog tog jag en finfin bild precis utefter båtrutten när vi flög in över Stockholm på fredagen.
Ta och klicka på bilden så ser du lite fler detaljer. =)

Dessvärre var det inte riktigt min dag på Skansen.
Det här var det första jag fick syn på när vi klivit in innanför grindarna. Med största motvilja jag ställde mig brevid så Andreas fick fota. Men jag VÄGRADE i sten att titta på den! Vidriga kryp!


Det var full rulle på fjolårsungarna.

Och jag fick "närkontakt" med mammabjörn. 10 centimeter ifrån varann var vi och jag kände mig tacksam för att det var en glasruta mellan oss. =)

En av fjolårsungarna visade sig på styva linan och klättrade upp på en hög trädstam och satt där uppe som på en tron.

 Det kändes faktiskt nästan som hon gjorde det bara för att showa och visa vad hon kunde. Men vem kan klandra henne? Det skulle jag oxå gjort om jag var lika duktig på att klättra.

Närkontakt blev det även med den här Bergsuven. De fick man gå in till i deras bur och huxflux hade jag en j ä t t e fågel med en död mus mellan klorna som strök mig ovanför huvudet.


En färggrann slingrig liten sak. Men tro inte att jag minns vad det var för kvallisort... En orm helt enkelt! =)
Vill bara förtydliga att jag inte har mixtrat nåt med färgerna, den var verkligen såhär vackert sprakande brandgul.

Piff och Puff bode ihop med ett gäng sköldpaddor. 

Deras kusin gick det dock inte så väl för... Haha! 

Efter att ha sprungit hyperventilerandes och med bultande hjärta igenom sista delen av Skansens Akvarium, fick jag stå länge och väl vid babianerna för att kämpa mot tårarna.
Varför? De eländes spindlarna såklart!  

På kvällen svidade vi om på hotellet och tog åter igen T-banan, men till Södermalm den här gången. Bord var bokat för två på den anrika 100 åriga Restaurang Kvarnen.

Vi fick ställets skönaste servitör. En äkta söderkis och maten var makalöst god! Värd var enda krona, så det så!

Nu mina vänner har vi kommit fram till söndagen, sista dagen. Det var samma härliga väder som innan så vi packade vår väska på förmiddagen och ställde den i receptionen på hotellet. Sen tog vi en långpromenad ner till Gamla stan och kände oss som äkta turister. (Som om vi varit något annat på hela resan?? Haha.)

Solen bjöd på ett spektakullärt skådespel när vi lyfte från Bromma. 

Hejdå Stockholm!

Ljuva morgonstund

Ni anar inte vilken härlig morgon vi har haft här på Istidsgatan idag. Jag firade min första lediga dag på sex dagar med en hejdundrandes sovmorgon. Inte så att någon av oss egentligen fick sova längre än vanligt, men vi tog med oss frukosten till sängen och tittade på "Bobba" (Bollibompa) och hade den mysigaste morgonen på länge. Spela roll att jag måste dammsuga sängen nu och byta lakarn, det var det värt! Sen busade vi,pussades, hoppade (ja, mest Maja då), byggde en av koja av täcket bland mycket annat innan vi tog tag i dagen och begav oss mot dagis.

 Majoriteten av morgonens pussar stod det här radarparet för.

Spana in tungan, haha!

 Det var inte bara mamman som njöt av den mysiga starten på dagen.

Redo för lek på dagis och tillverkning av änglar som ska ställas ut med de större barnens egengjorda julkrubbor på Mariehems bibliotek i december.

18 november 2010

God morgon

Fick en go' start på dagen när jag kl 06.40 var på väg till jobbet.


Klotter är inte alltid av ondo. :-)

- Posted using BlogPress from my iPhone

17 november 2010

Stendöd

För den som inte uppmärksammat det så är det dött här.

Jag som allt som oftast velat och orkat ta mig tid till att blogga även när schemat är välfyllt får inse mig tillfälligt besegrad. Jag är helt färdig efter jobbet, och att då sätta mig ner och försöka samla tankarna för att få ihop något vettigt att skriva om och leta fram en lämplig bild blir för mycket för min deghjärna. Men imorgon gör jag det sista passet på min maraton vecka, sex dagar på raken. HU. Förhoppningsvis ska energin infinna sig under helgen igen så jag kan blåsa liv i min stackars eftersatta blogg. =)

Men jag klagar inte, jag trivs suveränt bra på jobbet även om det slukar så mycket energi för tillfället. Jag har kommit in i rutinerna och arbetslaget fint och känner att jag verkligen har hamnat rätt. Jag gör det jag kan bäst och trivs med att göra, samtidigt som jag utmanas med lagom mycket nya saker.

Nää, nu räcker det. Min hjärna la precis av. Måste sova. God natt!

12 november 2010

Lite tid till salu?

Puh, när ska jag få alla mina bilder visade eller härliga upplevelser berättade?

Nu sätter det igång med två långa och tunga helgpass och fortsätter obarmhärtigt med jobb måndag till torsdag. Varav tre av fyra dagar kräver uppstigningar kring kl 5:00.

Jag vill ha semester igen! Haha, blev nog en smula bortskämd där borta i storstan.

Tur att jag var ledig idag och kunde fixa med lite födelsedags- och farsdagsmys. Den igengrodda lägenheten blev uppsnyggad och en rysligt god lassagne stod rykande färsk på bordet med en lyxig sallad när gubben kom hem från jobbet.

När alla var mätta och belåtna fick Maja ge sin farsdagpresent. En liten påse med sidenband med olika sorters handgjord choklad i. Naturligtvis låg där även ett egentillverkat kort av tösen i fråga till världens bästa pappa. Fadern fick dock inte ha sin present ifred, hans dotter propsade på att han skulle bjussa henne och inte va så snål. ;-)

Av mig i födelsedags present fick han en ursnygg tröja, med den på är han stans värsta hunk! Och då ska ni veta att han ÄR snyggast i stan redan innan presenten. :-)

Nu blir det natti natti för den här damen förgås snart av sömnbrist.


- Posted using BlogPress from my iPhone

11 november 2010

Lever?

Tveksamt. Känner mig mer död än levande.

Det är inte mänskligt att behöva gå upp kl fem på morgonen. Framförallt inte när man inte somnade förrän en bit efter tolv.
Fast, det är inte synd om mig. Jag valde alldeles själv att sitta uppe och titta på mina favvoprogram på tv. Jag valde också alldeles själv att sätta mig en stund vid datorn efter det.

Kan hända att man då får skylla sig själv när man känner sig som en levande död?

Positivt idag är dock att det inte är lika isande halt som igår. Slipper förhoppningsvis då att dratta på ändan två gånger. :-)
Bra är också att jag jobbar kort pass idag och att kära svärfar kommer och går ut med Felix så att jag hinner vila en stund innan Maja ska hämtas från dagis.
Vidare är det väldigt bra att vi ska fira både födelsedag och farsdag imorgon. Jag och Maja har förberett fina presenter och eftersom jag är ledig ska jag fixa och dona här hemma så han blir firad just så mycket som han är värd! :-)

Att vi tjuvstartar med farsdag är för att jag jobbar i helgen. Typiskt eftersom det händer så mycket jag önskade jag kunde vara med på. Tråkigt verkligen, men det kunde varit värre. Jag trivs fortfarande fint på jobbet och kaoset i skallen lägger sig sakta men säkert i takt med att jag börjar få koll på alla namn och rutiner.

Tänk vad mycket man hinner skriva om nästan ingenting alls när man sitter på bussen. Otroligt. Men nu är det dags att plinga på knappen och pulsa iväg till jobbet.

- Posted using BlogPress from my iPhone

10 november 2010

Lever

Vi har kommit hem hel och hållen från vårt storstadsvimmel. Tanken har varit att visa lite bilder både från Majas födelsedag och naturligtvis även några fler foton från vår underbara resa. Men tiden (och orken) räcker inte riktigt till. Det är full rulle på jobbet och full rulle hemma med Maja och när kvällen och egentiden kommer däckar jag. Men även om jag inte har den största läsarskaran så brukar ni i alla fall vara tålmodiga och trogna och stå ut med lite väntetid. =)

Nu MÅSTE jag släpa mig ut i snön med vovven för en sista pinkrunda och sen MÅSTE jag gå och lägga mig och MÅSTE somna FORT. För klockan ringer 05.00 imorgon. HU för morgonpass.

7 november 2010

Abstinensbesvär

Sitter på Bromma flygplats nu och har precis fått veta att vårt plan är 35 minuter försenat. Inte så farligt, men jag har sån vansinnig Majaabstinens. Det har varit ljuvligt att ha några dagar av barnlöshet och tid till att bara rå om och skämma bort varandra. Men när jag ser alla barn som springer omkring här och skrattar och busar knyter sig mitt hjärta - jag vill krama mitt barn!




- Posted using BlogPress from my iPhone

6 november 2010

Får man ha det så här bra?

Åter igen en fantastisk dag, strålande sol på en klarblå himmel. Vi bestämde oss för att ta båten ut till Djurgården och gå på Skansen. Efter att ha gått oss riktigt trötta i fötterna och var härligt mätta på kultur och djur behövde vi även bli mätta i magen. Mitt emot Cirkus låg den här mysiga och pittoreska restaurangen.
Entrecoten jag beställde var så mör att den bara smälte i munnen.
Nu tar vi en powernap på hotellet innan vi ska ge oss ut i vimlet igen.

- Posted using BlogPress from my iPhone

5 november 2010

Utsikt

Myllrande liv utanför vårt fönster.



Vi har valt att inte klaga på vår utsikt.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Flygplan kan flyga för att de har två vingar. Men de kan inte flaxa

Sagt av Elliot 5 år.
Jag är som ett barn på julafton när det kommer till att flyga. Jag stod och hoppade och studsade upp och ner när vi stod och väntade på att gaten skulle öppna. När väl portarna öppnades var jag först ut för att jag ville ha bästa möjliga plats på planet. Och toppenplatser fick vi!

Ett foto hann jag ta innan jag tog Andreas i handen och sprang för att hinna först. Ja, jag ÄR knäpp! :-D
Vår väska på väg in i planet.

Iiih vad det kittlas i magen när planet lyfter!
Nu är vi framme i storstan, har avverkat NK, njutit av suveränt god mat på Jensen's Bøfhus, sightseeat och shoppat. I skrivande stund är vi på hotellet och gör oss i ordning för kvällens höjdpunkt; musikalen I hetaste laget på Oskars teatern.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Den som väntar på nåt gott

Jag har inte tid med sånt här just nu, att blogga och sånt. Den här veckan har varit full med jobb (som jag för övrigt fortfarande trivs fin fint med) massa städning och projekt hemma. Sen skulle ju vår lyxweekend till planeras och förberedas för. Tänk, om bara några timmar sitter vi på planet och ska bo på flådigt hotell. Gratis! Helt galet... :-)

Klart att det hänt grejer jag vill dela med mig av till er. Och inte minst peta in ett par bilder på vårt fina födelsedagsbarn. Men, var sak har sin tid och är schemat fullt så är det. Är det något jag har lärt mig så är det att inte försöka göra ALLT man tycker att man borde och pressa sig till max. Resultatet blir bara sen ligger där utslagen som en urvriden och illaluktande disktrasa. Nä, lagom att göra är min melodi. Prioritera och sedan låta resten vänta på sin tur. Det är min melodi.

Något som inte min melodi är att vara uppe kl 01:15 när jag måste gå upp strax efter sju. Vill få lov att ifrågasätta min intelligens som låtit tiden rinna iväg så fasligt utan att jag tagit mig i kragen och lagt mig för att sova. Men det var ett viss mått av prioritering det med. Mys och prat med sin gubbe kan få tiden att sluta existera, och egentligen tar jag tillbaka allt jag skrivit om att jag är knäpp som inte lagt mig tidigare. Jag ångrar inte en sekund av vårt kvällsmys i soffan. Var värt alla timmar av missad sömn.

Nu är i alla fall precis allt som går förberett för morgondagen. Nu ska jag bara försöka varva ner och somna. Jag är så spänd och förväntansfull! Jag ska FLYGA och jag ska lyxa runt i hufvudstaden med min älskade man, hela helgen lång.


- Posted using BlogPress from my iPhone

3 november 2010

En snabbis


Sitter på bussen nu på väg till nya jobbet. Är snart framme så något långrandigt blir det inte idag. Ville bara klämma in att jag avklarat och överlevt mina två första pass på Tegs sjukhem och jag STORTRIVS! Det tog ett tag att ta sig hit men det var mödan värd. Snurrigt som bara den känns det förstås med alla nya namn som ska präntas in, för att inte tala om alla nya rutiner... Men det går framåt i alla fall och jag har tålmodiga kollegor :-)

Hej svejs!

- Posted using BlogPress from my iPhone