Skruttis

Jag känner mig ganska så skruttig just nu, orkar inte nånting. Jag har fått tillbaka mitt illamående och har börjat kräkas nån gång per dag eller ibland bara varannan dag, min rygg har kapsejsat helt misstänker att det är foglossningar för när jag vilar och är stilla så är det helt ok men jag kan inte ens gå runt kvarteret med Felix utan att få så ont att jag bara vill grina. Dessutom har jag fått stora röda utslag på brösten som kliar och svider så jag blir galen och salvan jag fått mot det funkar bara sådär. Sist men inte minst kryddar jag det hela med en skön halsbränna.
Jag känner mig som en enda stor gnäll-maskin just nu. Mitt goda höggravid humör har blivit skjutet åt sidan en smula på grund av allt. Hoppas att jag kan få bukt men i alla fall några av mina krämpor så jag kan få njuta av min havandeskapspenning. Men som med det mesta så löser det väl sig.
Men...för att få lite perspektiv på elendet så är det faktiskt bara 9 veckor kvar nu...det är faktiskt inte så lång tid om man tänker efter. Sen har vi vårt lilla hjärtegryn hos oss.

Barnet i v 32:
Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 cm lång. Nu kontrollerar barnet själv sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. På pojkar kommer nu testiklarna ner i pungen från att ha varit i ljumsken. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

Sugen på att sjunga?

Pass på för nu tar kören jag är med i in nya medlemmar!

Vi är inte fullt 40 kvinnor som sjunger barbershop, en körform som härstammar från USA. Att sjunga i barbershopstil innebär fyrstämmig sång utan ackompanjemang som framförs med känsla och inlevelse. Kännetecknande för Barbershop är särskilda klanger som gör att det bildas så kallade övertoner (toner som ingen sjunger men som ändå hörs klinga i rummet). Viktiga ingredienser i Barbershop är också kostym, smink och koreografi.

Stämindelningen i Barbershop är lite annorlunda än i traditionella körer. Melodin ligger oftast inte överst i ackordet utan sjungs av leadstämman som motsvarar ungefär andra sopran i en traditionell kör. Övriga stämmor är bas som ligger längst ner och motsvarar andra alt eller lägre, tenorstämman som är en överstämma och motsvarar första sopran, samt baryton som slingrar sig runt melodistämman och motsvarar andra sopran eller första alt.

Är du nyfiken och vill ta reda på mer gå in på den nordiska huvudorganisationens hemsida Nordic Light Region

Så, ta dig i kragen nu och våga häng på, lovar att du inte kommer att ångra dig. Vill du slippa dyka upp dit ensam, hör av dig till mig så kan vi gå tillsammans.

Prova på övningen är nu på tidsag den 2 september kl 19.00-21.30 och vi håller till i Naturvetarhuset (huvudingången precis bakom universum) Det kommer vara tydligt skyltat.

Kulturnatta 2008

Julshow på studion, folketshus 2007

VÄLKOMMEN!!

Full rulle

Känner mig som en slagen hjälte, helt utslut och lagom öm i kroppen. Det har varit en lång dag idag men fantastiskt trevlig!
Det började med att jag vaknade när Andreas kom hem från jobbet strax över 07.00 i morses så då var det bara att gå upp och starta dagen. När klockan hade slagit tio hade jag bakat en sats med vaniljbullar och gått en sväng med Felix. Min plan var att få ett par timmars lugn och ro, kanske till och med slumra en lite stund så jag skulle orka med fika besöket på eftermiddagen, men det sprack när Anette ringde och frågade om inte jag ville följa med på en promenad. Jodå sa jag utan att veta vad jag gav mig in på. Det blev en lååång promenad i eljusspåret ovanför Nydala sjön och det är väldigt kuperat där så efter en dryg timme i spåret hade jag duktigt ont i kroppen. Sen var det bara hem och fixa lunch, diska, duscha och välkomna Elina och Milly.
Så härligt det var att få träffa de båda igen, Milly har blivit så fantastiskt stor och är sötare än socker! Lite synd var det att Lena var tvungen att lämna återbud, men det var nog så trevligt ändå =)

Planen nu var att lägga mig och soffan och slötitta på tv, men se det går inte för de håller på och fixkar och donar med kablarna till tvnätet i huset och nyss så försvann bilden helt. Det hände samma sak för några dagar sedan och då var vi utan tv så gott som hela kvällen. Surt. Kanske får lägga mig och läsa i min "Att föda" bok istället.... kommer bli mardrömmar inatt! =)

Angående os...

Jag brukar gå in och läsa Jonas Gardells blogg ibland och härom dagen hade han ett klockrent inlägg:


"Det finns nåt i OS som är fel i upplägget. Först har man en gigantisk nedräkning: tidningarna skriver spaltkilometer år i förväg, sen är den 90 dagar kvar till OS, 89 dagar kvar till OS, sen är det en jättelik superinvigning som liksom lovar ”Nu Jävlar Ska Ni Få Se!” och det är pukor och fanfarer och fyrverkerier och NU BÖRJAR DET!!!!
Och sen nästa dag är det ändlöst tråkiga sändningar från pistolskytte, fyrmannarodd och segling runt en kotte. Timme ut, timme in, världens alla tråkigaste sporter på alla tv-kanaler samtidigt.
Sverige hamnar på nittisjunde plats med typ två silver och ett brons vi inte ens fick behålla, och sen är det fyra år kvar till nästa gång. Magic!"
-Jonas Gardell

Kunde inte ha sagt det bättre själv! =)

Har varit så duktig idag, har städat och fejjat hela dagen, välbehövligt kan jag säga... Men måste ju se till att det ser någolunda respektabelt ut när jag får hit Lena och Elina imorgon på lite fika. Det värsta just nu är bara att vi har en hund som hårar och drar in smuts i mängder så golven lär väl vara lortiga igen lagom tills Saga och Milly ska krypa/springa omkring här och bli svart om knäna.

Isabella

Se så härligt tjock jag har blivit! =) Är här i vecka 30 går in i vecka 31 imorgon, 70 dagar kvar till födseln. Vart har tiden tagit vägen?? Den sniglade sig fram ibörjan men nu rinner det bara iväg fort som bara den. Det är så spännande allting, noterar farcinerat allt nytt som händer med kroppen.

Jag och Andreas har varit hem till Camilla och Micke idag för att beskåda den nya lilla guldklimpen i familjen. Hon är så fantastiskt fin! Ville inte sluta titta på henne, tänk att man kan vara såå liten. Vi hade tur när vi var där för hon var vaken riktigt mycket och jag fick hålla henne i famnen. Det var nästan att det blev för mycket med henne i armarna och mitt eget lilla Pyre sparkandes i magen. Då trillade tårarna! Det är så stort, jag kan verkligen inte fatta att vi ha tillverkat en alldeles egen bebis och att den snart är här hos oss! Om inte det är ett under så säg.

Lilla sötnosen exakt 1 vecka gammal


Matpaus

En mycket lycklig blivande mamma!

Jag blir alldeles tårögd bara jag tittar på bilderna, det väcker så otroligt mycket känslor i min hormonstinna kropp.

Försök till uppdatering

Jag är en alldeles för lat bloggarinna, när jag väl sätter mig för att skriva har det hänt så mycket att man har glömt bort hälften... Men vi har i alla fall hunnit en sväng till IKEA och inhandlat det mesta vi behöver så nu är det knappt nåt vi saknar till vårt lilla underverk. Kanske att vi är ute i lite god tid, men jag gillar att känna att jag har kontroll över det som går att ha kontroll över nu när det är så mycket som inte går att styra över...

Vi har varit hos barnmorskan idag och trots att min vikt envisas med att stå helt stilla (inte för att jag klagar!) så växer magen precis som den ska. Det är bestämt att jag ska få börja i aurora-gruppen på förlossningen för att jag är så livrädd för att föda. Det blir mer och mer påtagligt och jag kan inte längre leva i förnekelse, lillskrutten ska ut vare sig jag vill det eller inte! =) Det är så otroligt skrämmande med all smärta och så många saker som kan gå på tok, kan inte prata om det utan att känna tårarna som bränner. Känns lite tokigt med tanke på att jag samtidigt naturligtvis längtar som en liten tok till den dagen då jag får vårt lilla Pyre på magen... Har varit och köpt en bok som handlar om förlossningen som vår barnmorska har rekomenderat. HAr hunnit igenom ett kappitel nu och jag säger bara HUGA! Det spelar ingen roll att alla mina väninnor som fött barn försöker lugna mig och förklara att "man klarar mer än man tror" osv... Den som säger att det inte är så farligt att föda barn ljuger! =)

Nog om detta för en stund. Jag var på en hundutställning tillsammans med Anette och hennes Casper i helgen. Det gick inget vidare för Casper tyvärr, han fick jätte fina vitsord för sin fysik, men han var för skygg för domaren för att kunna gå vidare. Frågar du mig är det en sund inställning att inte lita på en vilt främmande människa som lyfter upp dig på ett bort och ska klämma och känna överallt! Men det gick destu bättre för hans syrra Tindra, hon vann hela utställningen!!

Måste återgå något till barnafödandet ändå och berätta att Camilla och Micke har fått sin lilla tös nu, den 12 augusti tittade lilla Isabella ut. Imorgon bär det av till dem för att beskåda det lilla underverket och grattulera.

Igår gjorde jag mitt sista pass på jobbet, nu kickar min havandeskapspenning in. Det var en mycket märklig känsla att lämna jobbet på kvällen och veta att det kommer att vara ett drygt år tills jag går igenom de dörrarna igen i syfte att jobba... Men rätt skönt ändå, den veckan jag har jobbat nu har varit tuff för min kropp. Det har värkt ordentligt i rygg, axlar och mage av alla tunga lyft och förflyttningar och jag har haft sammandragningar som heter duga.
Så nu är det sköna dagar som väntar där jag kan styra aktiviteterna efter dagsform, härligt!

Nej, det jag har missat att rapportera om nu får helt enklelt vara för nu är det här inlägget alldeles för långt redan =)
Jag får önska alla mina trogna läsare en god natt!

Födelsedag

Jaha, då var man ett helt år äldre, igen. Känns som det blir mindre och mindre viktigt att fira, måste erkänna att jag har en släng av åldersnojja, ganska fånigt egentligen med tanke på att 28 inte är såå gammalt i alla fall. Men lite läskigt att det bara är två år kvar till 30, DÅ är man gammal! =)
Jag har varit på stan idag och små shoppat lite och lunchat på min favvo restaurang Taj Mahal sen for jag och Andreas till barnens hus och babyproffsen för att kika på skötbord och lite andra saker. Jag blir alldeles sjuk när jag går där, det finns så vansinnigt mycket fina grejer! Skulle lugnt kunna shoppa upp halva stället...

Vi hade världens oväder här igår, satt i lugnan ro och kollade på tv när det helt plötsligt började tokregna och blåsa i mängder samtidigt som det började blixtra och dundra. Det blev till att dra ur sladdar till tvn och datorn och inse att man blir ganska handikappad och sysslolös när man är ensam hemma utan dessa två ting. Men jag tog en filt om benen och tände lite ljus på balkongen och så satt jag och Felix och tittade på spektaklet. Lite läskigt var det för det åskade otroligt mycket, det gick inte att räkna avståndet mellan blixt och dunder för de kom hela tiden så man visste inte vilket dunder som hörde ihop med vilken blixt. Tur att man bor i stan med allt vad åskledare heter annars hade jag varit rätt skraj.

Har legat i soffan ikväll och klappat mig på magen, ibland känns det så overkligt att det verkligen bor någon där. Som om det plötsligt går upp för en på nytt att OJ jag ska visst bli mamma!
Det 88 dagar kvar nu....