Stalltjejer

Det finns några företelser som är rena rama lyckopillren för mig, ett av dem är att få gå in i ett stall och dra några riktigt djupa andetag och känna hur stalldoften sprider sig genom mina näsborrar ut i hela kroppen. Jag slappnar av och kopplar allt vad grå vardag heter och alla bekymmer, som i ett trollslag är allt borta och det enda som existerar är här och nu och hästarna.
När vi gick ner mot hagarna jag, Linda och Maja kom det en låg nästan frustlik gnäggning från Fergus för att hälsa oss välkomna. Jag tog det lite försiktigt med Maja till en början, ingen av hästarna hade träffat en sån liten innan och ville kolla så att de inte skulle bli rädd för henne och råka göra illa oss. Men Fergus var bara nyfiken och kom fram med en gång och ville kolla in den lilla varelsen i min famn och sedan få kela.

Vet inte vem som tyckte mötet var mest spännande, Maja eller Fergus?

Båda två undersökte varann med stor noggrannhet

Fergus stod helt blickstilla när han hade Maja på ryggen, duktiga killen!

Åh vad roligt det här var mamma!

Det ska nog gå att göra en hästtjej av Maja! Man kan väl få hoppas i alla fall? =) Det sög lite i fikatarmen efter en stund i hagen så då satte vi oss i lä i solen och njöt av kanelgifflar och lakrids singoalla (hur goda som helst!) Maja fick lite fika hon oxå i form av päron och banan yoghurt, mums!

Sen var det meningen att vi bara skulle gå en kortare sövarrunda med Maja men efter en sväng ner till havet och bryggorna ville vi få röra lite mer på oss vilket slutade med en promenad runt hela byn (nästan i alla fall). Mysigt att gå och titta på alla fina hus och drömma om att man hade kunnat skaffa sig ett eget... Eller ja, det var väl egentligen Linda som mest ville ha ett eget hus, själv är min stora dröm ett fint litet radhus med en lagom stor trädgård. Drömma är gratis... =)