Adjö resor som kan sträck köras och med bara några korta toapauser och ett matstopp och därmed vara avklarad på under 9-10 timmar, och välkommen resor på dryga 14 timmar med täta stopp och lekstuga i bilen och ett ständigt flyttande runt på solskydd och upphäng av filtar för att skona en liten tjej från ljuset och värmen. Fast det har sin charm det med och det är rätt skönt att ta det lugnt och ta sig tiden att stanna ut med vägen och få se lite av vårt vackra land istället för att som tidigare bara blåsa förbi med bilen. Och måste säga att Maja har imponerat stort idag, på resans dryga 14 timmar har det nog inte varit skrik i mer än 30 min sammanlagt. Hon är så duktig! Men måste nog ta åt mig lite av äran oxå för jag har varit en ihärdig lektant, clown och sångerska för att hålla hennes humör uppe. Men matstrejkat har hon gjort, skulle tro att det var en kombination av minskad aptit i värmen och protest mot att behöva sitta så mycket i bilen, men vår tös har levt på smörgåsrån, majskrokar och fruktpuré idag. Kanske inte någon vidare allsidig kost men det fick bli ett undantag idag, blir spännande att se hur hennes mage kommer att må imorgon...
Det är härligt att återigen få trampa på norrländsk mark, vad jag har saknat mest? Det måste nog vara att ha ett skötbord igen (och slippa sitta på golvet i köket) och att få sova i min egen säng (och slippa ha en så mjuk säng att man försvinner ner i sängen och efter några nätter tror man ryggen ska gå av vilket ögonblick som helst!).
Inte vet jag vad jag gör uppe så här dags för jag har hållt igång sedan kl 03.30 i morse och bara slumrat en kort stund i bilen idag och när vi kom hem hade vi en tös med överskottsenergi som skulle underhållas samtidigt som väskor (måååånga väskor, kan inte begripa hur vi fick plats med allt?!!) skulle packas upp, tvätt tvättas, blommor vattnas, handla mat, laga mat, post sorteras mm. Pust! Har nog helt enkelt varit så uppe i varv att jag inte kunnat sova tidigare, men nu känner jag hur det grusar sig i ögonen och de tänderar att gå i kors så alla bokstäver på skärmen blir till en ända gröt. Kanske dags att bege sig mot sängen nu då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar