Gudomligt välsignade dag

Jag är ledsen att behöva säga det rakt ut - men de som tror på slumpen och ödet vet inte vad de talar om! Om jag med de orden trampar på ömma tår eller någon känner sig förolämpad beklagar jag det, det är inte min mening. Men min dag idag är ett enda stort bevis på hur GOD Gud är och hur han ger i överflöd, mer än vad vi ber om.

Jag vaknar utvilad efter en god natts sömn (inget som har hört till vanligheterna det senaste) sedan tar jag Maja på höften, paketet i handen och sjuger:

"Vi grattulerar, vi grattulerar, vi grattulerar våran Pappa idag.

Med blommor och med blader vi hyllar denna dager. Vi grattulerar på din födelsedag!"

Maja accompanjerade mig ivrigt med att trumma på paketet och förgylde sången med glada tillrop. Inte helt otippat blev Andreas oerhört glad och en smula chockad över sin present, det var inget han förväntade sig men önskade sig högt! =) En lyckoträff jag är ytterst nöjd med.

Dagen fortsatte vi sedan med en tur på Barnenshus och Babyproffsen och lyckades bestämma oss för vilken åkpåse vi skulle köpa till Maja (det är Majas farmor och farfar som gav pengar till en sådan i ettårspresent och det har blivit måånga turer dit med velning fram och tillbaka) nu ligger det dock en tjusig Voksipåse undanlagd till oss imorgon. =)
Turen gick vidare ner på stan för att handla julklappar till Maja från mormor och morfar, jag hade hittat ett par helt ljuvliga små skor som jag bara var tvungen att ha till Maja! Tur att hennes mormor så gärna bidrar med glädje att klä vår dotter.

Sen till den biten jag suckade över...att behöva gå och köpa om alla de saker jag tappat igår. Gick först till Tehörnan och införskaffade presenten och lämnade sedan Andreas och Maja i en telebutik (till min käre gubbes förtjusning) och gick till Tiimari för att handla änglavingar och småpyssel. Bäst när jag står och väljer mellan två olika sorters vingar hör jag brottstycken av ett samtal mellan två expediter:
"Vad ska vi göra med? ..upphittat...onsdags...änglavingar...sätt en lapp på påsen"
Jag hajjar till och småspringer fram till disken, skiner som tusen solar och förklarar att jag hörde deras samtal och att jag tror att det måste vara min påse de hittat. Och mycket riktigt, DET VAR MIN PÅSE, och alla saker var kvar!!!! Det fantastiska med det hela är att jag var på så många olika ställen igår och jag hade inte mindsta minnesbild av vart jag kan ha glömt påsen. Om jag inte hade varit i butiken precis när de pratade om den hade jag aldrig kommit på tanken att fråga efter den, och därmed aldrig fått den tillbaka.
Slumpen...?

Jag hoppade och studsade fram på små rosa moln och Andreas hann säga före mig att jag fått tillbaka mina grejer, det syntes tydligen på mig. *skratt* Lycklig gick jag till tehörnan och förklarade läget och frågade om jag fick lämna tillbaka det jag alldeles nyss köpt av dem, inga problem alls! Sen gick jag tillbaka och lämnade igen lusselinnet för när jag rotade runt i Majas garderob igår, ledsen och besviken, hittade jag faktiskt en vit klänning som är gränsfall liten men funkar till ändamålet. Så inte nog med att jag fick tillbaka alla mina saker, jag kom undan med att betala mindre! 115 kr mer i plånboken, vilken lycka!
Slumpen..??

När vi nu hade så mycket att fira slängde Andreas sin Cambridgekur (en pulverdiet) i väggen och så slog vi på riktigt stort på Café Station med massor av gottigt fika. Vi satt länge och väl och bara myste, Maja var på sitt bästaste solskenshumör och charmade alla innom räckhåll och åt som en häst av sin smörgås. Jag och min käre sambo sa nästan i mun på varann - Vilken perfekt dag det här har varit!
På vägen ut från fiket får Andreas syn på en affisch på väggen och puffar till mig. "Kolla! Bengt Johansson och Samuel Ljungblad har konsert i Umeå!" Han kan mina favoriter och jag hann bli jätte glad tills jag såg när den var... idag kl 19.00 och nu var klockan 17.40. Jag skulle aldrig hinna, vi hade lovat att handla mat åt några sjuka vänner och jag behövde åka hem och få på mig andra kläder. Dessutom tyckte jag mig inte ha råd med den lyxen att lägga pengar på en konsert i dessa fattigtider. Bestämde mig ändå för att kika förbi på biljettcentrum och kolla om det fanns biljetter kvar och vad de kostade. Nog fanns det biljetter allt, och priset? 115 kronor...
Slumpen??!

En rekordsnabb handling avklarades på Ica Gourmet, tvärsväng förbi Sundholms och lämna matkassen och fort som bara den hem. Det blev en förvandling från "slusk" till "festfin" på 7 minuter, att jag behövde äta middag prioriterades bort! Sedan slängde vi oss i bilen igen och jag blev avsläppt utanför Östras Aula.
Jag var i god tid så det fanns fortfarande gott om bra platser, eftersom det blev en sån impuls grej var jag ju ensam vilket inte störde mig jätte mycket, men det är alltid roligare att få dela upplevelsen med någon. Men när jag scannar av salen hittar jag inga bekanta ansikten, istället siktar jag in mig på en stolsrad rätt långt fram där det fanns några lediga platser i mitten. När jag har tagit två steg in ser jag till min stora glädje att Hanna sitter där, underbart!! Härligt att slippa sitta själv, nu kunde jag ju umgås med både henne och Johan som skulle dyka upp senare. Men det räckte inte med det, innan konserten började kom även Miriam och Kenneth. Så där satt jag mellan fyra fantastiska vänner och hade tre sagolika timmar med härlig musik. Slapp stå i mörkret och kylan i väntan på bussen slapp jag dessutom och blev hemskjutsad ända fram till dörren av Kenneth och Miriam.

Slumpen??

Säg mig nu om du fortfarande tror på "ödet", att saker bara händer av en ren "slump", ingen mening bakom alls? Det gör inte jag och jag TACKAR Gud för att han bryr sig om lilla mig, att han finns med i varje liten detalj i och runt mig. Ingenting är för litet eller obetydligt för honom, till synes småsaker för andra kanske, men det var exakt vad jag behövde idag och jag är lycksaligt varm ända in i hjärteroten.

Vilken omsorg, vilken trygghet och

vilken kärlek!

Han till och med låter mig kalla honom

Pappa.

Nåd, bara av nåd!