Hej och hå... det har varit en fasligt lång dag idag. Men OJ så trevlig! Vi har körhelg i helgen, vilket innebär att det har sjungits från 10.00 till 16.00 och imorgon blir det ett pass mellan 10.00 och 15.00 Intensivt som bara den men det är så kul att få så mycket tid till att öva på alla detaljer och finslipa så att vi kan briljera på tävlingen i Västerås i Maj. Jag har ju bestämt mig efter många om och men och inte helt utan ångest att jag trots allt ska våga lämna Maja ensam hemma i hela TRE (!!) dagar och följa med och vara micewarmers. Det känns jätte nervöst att lämna Maja ed Andreas så länge, inte för att jag inte tror att Andreas kommer att fixa det galant utan för att jag sitter ihop med min lilla tös, hur ska jag klara mig utan henne???! Fast tror att det kan vara nyttigt och hon kommer ju vara lite drygt sex månader trots allt. Och jag kommer nog inte att ha tid att tänka allt för mycket på det när jag väl är där nere, är helt övertygad om att det kommer bli hur kul som helst!!
Maja har varit med mig hela dagen på kören idag. Tanken var att hon bara skulle vara med de första timmarna, men hon var så fantastiskt duktig att hon fick vara med hela tiden. Hon har legat och suttit i vagnen långa stunder själv och roat sig själv och när vi har haft paus har hon vandrat från famn till famn och charmat varenda en i kören. Men what is new?? =)
Efteråt hade vi bokat bord på Droskan, men då kom Andreas och hämtade Maja så jag fick äta i lugn och ro och få lite egentid.
Jo just det, Maja vaccinerades ju igår. Jag hade gruvat så för att hon skulle få feber och bli dålig och var helt inställd på att få en vaken natt med mycket gråt. Men hon vart inte det minsta dålig, det enda vi kunde märka av som var annorlunda var att hon blev lite tröttare på kvällen och sov mera. Skönt! Men hu...det var inte kul när hon skulle stickas, det var tur att Andreas var med. Hon fick sitta i hans knä medans jag satt en bit bort och kämpade mot tårarna. Det går emot varenda cell i min kropp att medvetet göra henne illa med inte bara en utan två nålar!! Att det är för hennes eget bästa spelade ingen roll där och då... När maja skrek och grät efteråt trodde jag att jag skulle gå sönder! Tack och lov gick det över fort, det räckte med lite tröst från mig och att jag sjöng favoriten "I ett hus vid skogens slut" för att locka fram ett leende.
Nej, nu har jag suttit här mycket längre än jag tänkt från början, jag är vansinnigt trött och måste sova om jag ska orka med ytterligare en intensiv dag imorgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar