Allt känns bara så tungt!! Fast...det är ju så klart inte helt sant, det känns fantastiskt att vi ska bli föräldrar, men jag har så svårt att glädja mig åt det fullt ut just nu. Så mycket annat som står ivägen. Såna här dagar önskar jag så att jag hade mamma närmare mig, tänk om jag hade kunnat få åka hem till henne ikväll och bara få bli omhändertagen. Få vara liten, slippa vara vuxen och ta ansvar.
Det är förväl att jag har Felix, han märker så väl att något är på tok. Så fort mina tårar börjar trilla så kommer han och hoppar upp i min famn och lägger sig till rätta så jag kan klia honom på magen, sen slickar han bort alla mina tårar. De förstår mer än man tror... Och det är förväl att jag har Andreas, han är min klippa, fast han kommer inte hem förren sent ikväll, tyvärr.
Gode Gud, hjälp mig samla ihop alla bitar och få dem på plats igen, och visa mig den väg du vill att jag ska välja.
Fotspår i sanden
En natt hade en man en dröm,
han drömde att han gick längst en strand tillsammans med Gud.
På himlen trädde bilder av hans liv fram.
Han såg på varje bild två par fotspår i sanden,
ett par var hans och det andra paret var Gud.
När den sista bilden syntes såg han tillbaka på spåren.
Han upptäckte att då många gånger under hans liv
fanns endast ett par fotspår.
Han såg också att detta var under de mest
ensamma och svåra stunderna i hans liv.
Detta bekymrade honommycket och han frågade Gud om detta;
"Gud, du sa en gång när jag bestämde mig för att följa Dig
att du skulle gå med mig hela vägen.
Men jag ser att under de svåraste tiderna i mitt liv
finns det bara ett par fotspår.
Jag förstår inte varför du lämnade mig när jag behövde dig som mest."
Gud sade;
"Mitt barn, Jag älskar Dig och skulle aldrig lämna dig.
Under tider av svårigheter och prövningar när du bara kan se
ett par fotspår, då bar jag dig."
Margret Fishback-Powers
Tack Gud för att jag kan få vila i den vissheten.
Det kommer att bli så bra. En dag vaknar du och vet vad som är rätt. Kram på dig, min vän
SvaraRadera