Saknad

Satt idag och läste igenom några gamla blogginlägg, läste ett inlägg jag skrev för ett drygt år sedan när jag var på jobbet. (läs här) Jag blir så ledsen...ska inte påstå att jag går runt och tänker på honom och sörjer hela tiden, men det är så ofta det slår mig att han inte finns längre, så många saker som påminner om honom. Jag saknar honom så vansinnigt! Ljuslycktan jag fick av honom förra julen står på hedersplatsen här hemma och jag tänker på honom varje gång vi tänder den.

Fast, jag får vara glad för att jag fick chansen att få jobba med honom, och mina arbestkamrater. Glad för att ha haft ett så grymt bra jobb! Precis som jag skrev i mitt inlägg "Leta efter det som gör dig glad och se allt du har istället för det du inte har" Inte det allra enklaste i alla lägen men det var vad A alltid gjorde och klarade han det ska kan jag oxå!

Tack kära A för allt du gav och allt du lärde mig....