Snurriggt, svamligt nattsudd. På gränsen till morgonsudd...

Vår lilla tös har en och annan idé för sig. En av dem är att hon vägrar att hålla i nappflaskan själv, trots att hon kan. Men visst förstår jag att det är mycket mysigare att få bli matad och kunna ligga och krama sina gosedjur istället. Men känner att det närmar sig med stormsteg att vi måste ta tag i det här och se tíll att hon tar flaskan på egen hand...det börjar ju bli lite pinsamt när vi är borta och jag måste förklara att hon inte "kan" ätavällingen själ, eller på natten när hon vill ha ett extra mål. Då är det lagom kul att sitta och hänga över hennes säng och hålla i en flaska man vet hon klarar av att hålla själv!

Jag har en sån´där natt i natt, när det är kortslutning i skallen och jag vare sig kan koppla av eller bort. Att jag är, eller i alla fall var tidigare, dödstrött spelar ingen roll. Alla tankar, funderingar och känslor snurrar runt runt i hjärnan som ett ekkorrhjul. Det är inte lönt att ens försöka gå och sova. Då kommer jag bara väcka Andreas och Maja med mitt snurrande fram och tillbaka i sängen och högljudda suckar. Istället har jag haft kortverkstad på löpandeband Det är många som ska ha kort av en och annan anledning just nu (till min stora glädje, vad skulle jag annars lägga all min tid, energi och skaparglädje på??!) och nu är jag snart klar med det sista. Har även fixat med en och annan present, men till vem, vilka eller vad det är än så länge en väl bevarad hemlighet!

Urk, pest och bläää, jag gillar inte de här nätterna och jag gillar defenitivt inte vad de gör med mig. Det är som att jag får en personlighetsförändring där en "jagskiterivilketmentalitet" tar över. Ingenting jag gläds över och som jag mer än gärna gör mig av med, på studs! Jag vet alltför väl att det här med nattsudd inte är något för mig. Jag blir som en zombie med pms gånger 100.., dvs ingen lek för Andreas att hantera. Och inget större nöje för min egen del heller kan jag lova er. =/
Trösterikt är dock att det går över, förr eller senare. Men jag skulle bli innerligt tacksam för lite hjält med en bön (eller ett dussintal) i ämnet så att jag kan få ägna mina kommande nätter åt att göra det man sig bör - SOVA heela natten!

Men här sitter i alla fall lilla jag mitt i natten (eller har det hunnit bli morgon?) och är vaken. Nu mera är det nog (tragiskt, ur min synvinkel sett just nu) mera morgon än natt. Snart börjar solen sin bana upp på himmelen och gör sitt yttersta att jaga bort nattens alla skuggor och spöken. Det är verkligen finurligt konstruerat hur mycket några få solstrålar kan läka så mycket innom en, ett sannt vardagsmirakel.
Kan nu konstatera att så här sent har jag inte varit uppe sedan jag var en vild, galen och vital ungdom. Vill göra klart för er att vi INTE ska räkna ut hur länge sedan de orden var beskrivningen på mig som halvgalen tonnåring (ehum..vid närmare eftertanke skulle nog helgalen stämma in bättre på mig.. *skratt*) Det är dock nu ett fack jag inte känner mig speciellt hemma eller bekväm i längre, trots mitt galet sena nattsudd! Finns det inget fack för sådär lite lagom halvgamla, förvirrade och småknasiga själar?? DÄR tror jag att jag lätt skulle känna mig som hemma!

Jag vill ändå försöka se på min tillvaro med ett par "posetiv-glasögon", jag vill inte missa allt det fina och som är bra och emellanåt rent fantastiskt i mitt liv. Det positiva med att lida av vaknätter är att jag hinner med få en massa saker gjorda, som annars inte hinns med på prioritetslistan. Som att, som tidigare nämnt, göra en ordentlig maikyr. Jag vill inte alls att det ska förkastas som något ytligt onödigt tjafs. För min egen del ger det stor njutning att vårda mina naglar och pryda dem med diverse tjusiga färger. :) Ni får anse det vara hur ytligt ni vill, men yttre skönhet för mig skänker faktiskt ett äkta välmående och lycka! Att sitta här med mina blänkande blodröda naglar får mig att sträcka på mig flera decimeter och sprider ett gott och varmt välbehag i hela mig. Ytliga ting MÅSTE inte alltid nödvändigtvis vara något negativt eller "ytligt tjafs". Det gör väl oss alla gott att känna oss fina och attraktiva? Vad är din "ytliga last" som får dig att tycka lite bättre om dig själv, får dig att sträcka på ryggen och som ökar på din självkänsla? Hitta din grej som hjälper dig att trivas mer med dig själv. Jag tror inte att vi är skapt till att bara göra bra ifrån sig på jobbet eller göra nytta hemma. Inte så att det är meningslösa ting, men för mig är livet större och mer än så. Ordet lycka rymmer många dimensioner. Ingen mindre viktig än den andra. Enligt min mening behöver inte alls djup och yta vara varandras motsattser. De går hand i hand och fyller sin egen viktiga funktion. Det är först när något av dem dominerar och tar i överhansd det blir vad jag skulle kalla för en synd, eller något negativt. För mig är det obalansen mellan livets viktiga ingredienser som gör det vi omger oss me blir något negativt och destruktivt.

Kanske det här låter lite flummigt i vissa öron, men låt det få andas flummighet i så fall. Vi är alla skapta i samma form, att bli människa till Guds avbild. Men trots det är vi alla är olika . Vi gillar olika sorters mat, har olika intressen och sitter på olika gåvor och tallanger.

När funderade du på senast vad det är som gör dig lycklig, på riktigt så där ända in i hjärteroten? När gav du dig själv en paus lång nog för att kan lyssna till din inre röst? Har du vågat lyssna på den på riktigt någongån, följt ditt hjärta? Vad du sätter för rubrik på din inre stämma har för min del inte så stor betydelse. Min starka övertygelse är att det inte alls är min egen röst jag hör när allt blir stilla och tyst. Det är inte jag själv som ger mig insikter om vad det är jag vill göra. Vilket vägskäl jag ska ta, vilken dörr jag ska öppna elle stänga eller vad som känns rätt eller fel att göra. "Magkänsla", "intuition", "sjättesinne", kärt barn har många namn. Men jag vill ge det ett annat namn, Gud. Du är hans palats och det finns ingan annan stans där han trivs bättre än hos dig. Och hans önskan är att du tog dig tiden att vara stilla en stund, göra något du blir glad och avslappnad av och lyssna till vad han vill säga till dig.

För att knyta åter till min nagelvård... Jag skulle hemskt gärna få bra tips på en nagellacksborttagning som är effektiv men som inte sammtidigt torkar ut nageln. Finns sånt, som verkligen fungerar alltså? Använder just nu en som heter "Nail Polish Remover, Quick & Easy" från Åhlens. Visst fyller den sin funktion så till vida att den tar bort lacket bra, men naglarna blir alldeles vita och kruttorra eftåråt. Är det något som kommer på köpet och inte är ngt att göra nåt år? Just nu måste jag smörja in mig med en specialolja för naglarna och nagelbanden (från OPI, och en fantastiskt bra sådan, men ack så dyr för en fattig stackare...) och lyxar med suveränt härliga handkrämer från Mary Kay. Tyvärr måste jag inse att de inte kommer att räcka i all evighet. Framförallt inte om jag fortsätter använda de lika flitigt som nu.... (TACK, TACK, TACK, TACK(!!) snälla och underbart fina systeryster och svåger för den LJUVLIGA julklappen! Den har bligit en STOR favorit och jag den!!! (Pssst, vill tipsa om kommande presenter att hålla er, Hanna och Robert alltså, uppdaterade på när den börjar ta slut, för inte vet jag hur jag ska överleva utan denna lyx?! Ni har verkligen gjort bort er som fått mig att få upp ögonen för Mary Kay.. ;-) ) Det är ett HETT fortsatt tips till kommande födelsedagar och julaftnar... *hint, hint* ;-)
Jag har sagt det förr och det är värt att säga det igen, ni är fenomenala på att hitta och köpa presenter! Både till oss och till Maja. Vad skulle vi ta oss till utan er?? Det vill jag inte ens veta... Jag skrattar mig lycklig för att jag har den ljuvligaste av alla tänkbara systrar och en äkta pärla som gnistrar i alla regnbågens färger. Aldrig hade Maja kunnat få finare eller bättre gudföräldrar, vi valde sannerligen rätt" Och vi tackar Gud för att Hanna och Robert tog sitt åtagandet på största allvar och med glädje!


Maja har, tack och lov, inte blivit "beroende" av något av sina gosedjur eller snuttefiltar än. Så länge hon har något mjukt att kela med blir hon nöjd.


Men det är ingen tvekan om vilka son är de STORA favoriterna. Den rosa nallen från moster och morbror, snutteriltarna från Elina och snuttedockorna som mormor gjort.


En vanlig syn på Nydalahöjden. Det är nästan sinnessjukt hur rätt moster och morbror ständigt lyckas pricka in HELT rätt leksaker gång på gång.... De är som GJORDA för sitt uppdrag som Gudföräldrar! :D (Det är bara dammsugaren som stundtals fortfarande är lite skräckinjagande... Men handen på hjärtat, vem av er tycker inte att dammsugaren är en elak l
Ojoj...det vart nog ett rätt långt inlägg det här. Med handen på hjärtat vet jag knappt vad jag skrivit, hoppas det är nåt vettigt! :P Om det nu skulle råka vara så att jag plitat ner nåt helknäppt får ni tänka på min helt uteblivna sömn i natt och ha överseende med en trött och lite sliten mor,

Godnatt, eller godmorgon!