På Dig min Gud, förströstar jag
när oro skymmer min morgondag
För jag vet; Du är trofast emot mig
När svårigheter omger mig
så är jag ändå trygg hos Dig
för jag vet att Du aldrig lämnar mig
Är det natt, eller dag
Herre på Dig förtröstar jag
Gud, Du är alltid nära mig
Ingen förändring finns hos Dig
Du är densamme igår och idag och i evighet
Du är min framtids säkra grund
Du som står fast vid Ditt förbund
Min klippa är Du, allsmäktig Gud
Jag ärar Dig
Den här lovsången avslutade Hanna och Roberts bröllopsfest och jag hade svårt att hålla tårarna borta, men det var tårar av lättnad och glädje, jag står aldrig ensam. Att det ska vara så svårt att komma ihåg att Gud älskar mig och att jag alltid kan falla tillbaka i hans famn när mina ben är svaga. När livet går en annan väg än man hade tänkt och mycket har en tendens att skifta mot svart finns det en trygghet, en stabil grund att hålla sig i och en kärlek så stor att man kan drunkna i den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar