Min klippa - min räddning

När allt annat svajar, är otryggt och får mig ur balans. När jag är svag. När allt känns svart och jag finner mig famlandes i mörkret - med orosklumpen i bröstet. Då står klippan kvar, där den alltid stått. Och den är stadig, orubblig.
Sången nedan här lägger orden i min mun. Den får mina tårar att strila ner för kinderna. För den påminner mig om det viktigaste av allt - jag är inte ensam. Min Far vakar över mig, med kärlek i blicken. I den vetskapen vill jag landa och känna hur friden tar sin boning i mig. Jag är inte ensam, vi klarar det här tillsammans.


"På dig min Gud förtröstar jag
när oro skymmer min morgondag
för jag vet du är trofast emot mig.

När svårigheter omger mig
så är jag ändå trygg hos dig
för jag vet att du aldrig lämnar mig.

Är det natt eller dag
Herre på Dig förtröstar jag.

Gud du är alltid nära mig
ingen förändring finns hos dig
Du är densamme igår och idag
och i evighet.
Du är min framtids säkra grund
du som står fast vid ditt förbund.

Min klippa är du, allsmäktig Gud
jag ärar dig."


"Jag kommer som jag är,
har ingenting att dölja.
Du har skapat mig
och känner mig så väl.

På vacklande ben,
men jag längtar att få följa.
Du styrker mig
och leder steg för steg.

Jag vill vara här,
i ditt ansiktes ljus.
Låt mig präglas
och bli en bild av dig.

Jag vill vara här,
i ditt ansiktes ljus.
Reflektera ljuset ifrån dig"


- Posted using BlogPress from my iPhone