"Baka kaka, julla bulja, piapiapiapia, schush!"
Maja står bakom mig och bakar på min rygg och när hon är klar är det "Maja tur!".
Vi är pappalösa idag, därmed har jag och Maja passat på att ha en tvättäkta tjejkväll. Vi har frossat i chips, dipp och festis och tittat på bollibompa med bästa Pomos piano och storfavoriten Amigo. Den sistnämnda är ett showigt frågesportprogram som för visso inte har tvååringar som målgrupp, men Maja älskar den fräsiga musiken och farten och fläkten. Eller som hon själv uttrycker det; "Bla mysch!" och headbangar. (Till den som önskar översättningshjälp kan jag berätta att det betyder "bra musik". =)) När hon inte haft fullt upp med att stoppa munnen full med chips har hon stått upp och dansat i soffan i totalt lyckorus.
Det bästa botemedlet - oavsett problem eller bekymmer - är ett klingande barnaskratt och ett par glittrande ljusblå ögon. Av den varan har jag fått en överdos av ikväll samt oräknerliga kramar och pussar. Det är balsam för en sarjad själ det. Älskade lilla goskit!
Hon somnade på två minuter efter att vällingen var svald och nu sussar hon så sött och rofyllt som bara ett litet barn kan.
Förresten. Kunde ni ramsan? Här är den i orginalformat:
Baka baka liten kaka.
Rulla rulla liten bulla.
Picka, picka, picka
och skjuss in i ugnen!
Ja men visst är det märkligt med Amigo. Lisen har älskar det länge!! men det är väl farten och att det hela tiden händer nåt..?!
SvaraRaderaHärlig kväll!