Det är en enda lång och plågsam väntan. Felix är inlagd hos veterinären och jag önskar de kunde ringa nu på studs och säga att de vet vad som är fel och att det går att behandla. Vad det kostar spelar ingen roll, om det skulle behövas tar jag med glädje lån på banken och offrar semestern bara han blir frisk!
Hur ska jag få den här dagen att gå? Min iver att sy om dynan till Majas sulky är som bortblåst, det får vänta till bättre tider. Tror jag ska tina upp några kladdkakemuffins och tröstäta med Andreas i soffan och gråta lite till. Och be till Gud så klart, det hjälper faktiskt. Mitt i all tragedi igår fick jag ett fantastisk besked, en släkting till mig har haft en besvärlig cancer där flera tumörer suttit så till att de inte gått att operera bort. Behandlingsplanen var att det skulle ges cellgifter hela sommaren och sedan strålning fram till jul för att hålla sjukdomen i schack, men vid undersökningen igår häpnade läkarna. Alla tumörer var borta, puts väck! De kunde inte ge någon förklaring till hur det har gått till. Men det kan jag - Bönesvar!! HALLELUJA! =)
Så käre Far, ett bönesvar till....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar