14 juni 2010

Du och jag gubben, du och jag

Den här dagen har varit som en enda lång otäck mardröm. Vi har varit till veterinären akut med Felix och jag trodde att jag skulle förlora honom. Jag märkte redan igår att något var på tok igår, han dreglade mycket ur höger mungipa och ögonlocket på samma sida var slappt, men jag kopplade inte ihop det med att det kunde vara någon fara, tyckte bara att det var lite konstigt och tänkte inte mer på det. Ja, skulden är enorm nu.

I morse när jag skulle gå ut med honom förstod jag att något var fruktansvärt fel. Han kunde knappt gå, högersidan var helt utan kraft och balans och han föll ihop gång på gång. Första tanken var att det måste vara en stroke eller liknande han drabbats av. Paniken och ångesten går inte att beskriva, jag kastade mig på telefonen och ringde vår veterinär som sa åt oss att komma in med det samma. Jag satt med Felix i famnen med tårarna strömmande ner för kinderna medan Andreas körde som en biltjuv genom stan.

Efter att ha tagit en massa prover och undersökt honom kunde veterinären fortfarande inte säga vad som var fel, men han hade en hel del gammalt vax i öronen och bakom det kan det tänkas vara en infektion i innerörat och en sådan kan tydligen ge samma symptom som en stroke. Trots att hon inte hade hittat felet på honom sa hon innan hon skickade hem oss att hon kände sig optimistisk och trodde att han skulle klara sig igenom det här. Jag klamrar mig fast vid de orden och hoppas och ber till Gud att det ska stämma för jag klarar inte av att förlora min älskling än, han är ju bara sex år! Imorgon ska vi åka in tidigt på morgonen och lämna Felix hos veterinären igen då de ska söva honom och spola öronen och de ska även röntga nacken för hon misstänker även att han kan ha ett diskbråck. Efter det får vi reda på provresultaten och om det är en infektion eller inte. Jag törs inte ens tänka på om det blir ett negativt besked, det MÅSTE gå bra, finns inget annat alternativ.

Käre Jesus, hjälp mitt älskade hjärtegryn att bli helt återställd!

Du och jag gubben, du och jag.






























Det har alltid varit du och jag, ett oslagbart team. Så ska vi ha det i många år till. Bli frisk min älskling.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar