Lika - men inte samma

Hemma i soffan för nån vecka sedan:

Jag och Andreas sitter och pratar och myser med Maja mellan oss.

Jag: Jag är så lycklig!
Maja: Mamma bada.
Jag: ??? Hur menar du nu? (Vänder mig till A) Hängde du med där?
Andreas: Nää, har inte en susning.

Maja utvecklar inte sitt resonemang och jag och Andreas fortsätter prata om annat. Maja blir märkbart tyst med den berömda bekymmers rynkan mellan ögonen. Hon tänker så det knakar en stund.

Maja: Mamma äcklig, bada nu.
Jag: (Gapskratt!) Ahaa! Nuu fattar jag!

Polletten föll ner till sist! Inte är det så lätt att pricka rätt jämt i ordförståelsen när vissa ord låter så förbryllande lika. Lycklig - Äcklig.

Tack min älskade lilla skrutt för att du alltid sätter en gnistrande guldkant på vardagen!




- Posted using BlogPress from my iPhone