Finfrämmen del 1

Bästa Jenny och finaste Elna har ju huserat i vår vackra stad i nästan en hel vecka, hurra så roligt det varit! De första två dygnen spenderades här på Nydalahöjden och jag njöt något alldeles vansinnigt mycket av att mysa, krama, pussa, gulla och snusa på lilla Elna. Hon är söt som en docka och inte alldeles olik vår dotter i snällhetsskalan. Hörde knappt ett enda gråt från henne på hela tiden. Bara glad som en lärka!

Jenny var oxå en oerhört efterlängtad gäst. Tänk att det var TVÅ år sedan vi sågs sist?! Tiden flyger.

Pluttan

 Maja hade också längtat efter den lilla "bäsisen".

Elna var trött och ville inte sova. Då tog jag min chans och la henne på min mage och buffade - precis så jag gjorde för att söva Maja när hon var lika liten.

En blick säger mer än tusen ord. Jag var så LYCKLIG (och lite stolt) över att jag fick henne att somna.

 Jenny var på väg att ta fram vagnen och lägga Elna där när hon somnat. Men då satte jag ner foten. Är du tokig som tror att jag frivilligt lämnar ifrån mig världens goaste lilla sussande tös?? Skulle inte tro det va! :)

Lyckan är en sovande bebis på magen och svettas tillsammans! 

 Passade på att ta lite kort på oss medan jag hade gosungen på magen.

 Med blandad snygghetsfaktor..

 Men kul hade vi!

 To be continued..