I soffan framför TVn igår:
Andreas: Vad kall du är om näsan.
Jag: Jasså? Vilken tur att din näsa är varm då, så jag kan väma min nästipp där.
Kort därefter små ler Andreas för sig själv och fnissar till.
Jag: Vad tänker du på?
Andreas: På vad du skulle ha för indian-namn.
Jag: ???
Andreas: Hade förmodligen blivit Fröken-med-kalla-näsan.
Hahaha! Kan man annat än älska honom?? :)
Ps. Ni vet den där glassen jag var avis på igår? Jag gick aldrig miste om den trots allt. Andreas beslutade sig för att köpa tre stycken och äta hemma istället, för att jag inte skulle bli utan (Gulle!).
Det första jag hör, efter att nyckeln vridits om i låset och dörren öppants, är Majas glädjetjut. -Glass mamma, GLASS!! följt av dunset av små skor som springer genom hallen. I dörröppningen står sen flickan med lysande ögon och har famnen full av glass. När man är liten blir famnen full ganska fort, som av två smarriga strutar och en Nogger, till exempel.
Tänka sig, fredagsmys på en helt vanlig torsdag. Rekomenderas varmt! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar