Säger blä till att behöva bråka för att få det man har rätt till. Att tjata, gnata, sätta hårt mot hårt, hota och vara en krångeltant. Allt för att slutligen, förhoppningsvis, få tillstånd det som borde vara det mest självklara i världen. Vänner, vart är vi påväg och vart hamnade solidariteten och välviljan någonstans?
Den här dagen kunde fått en bättre start, men tack vare det har tigrinnan i mig vaknat och hamnat på krigsstigen. Vilket är att föredra när man nu ska vara en krångeltant, för vem lyssnar på den som gråter?
So sayonara, nu är jag på väg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar