Klockan är sedan länge passerad sängdags, så jag kan lika gärna vara vaken en stund till för att skaka lite liv i bloggen.
Dessutom är det lite svårt att sova med fyra stycken i sängen. Nää, Maja är inte en av dem, hon ligger som alltid i sin säng och sover gott. Nå knäcker ni den nöten? Vad är det för ena jag "tvingas" dela säng med??
Den första är enkel - min gubbe förstås och det finns ingen annan i hela världen än just honom jag vill ha bredvid mig. (Trots hans snarkeri, men med öronproppar sover jag som den klubbade småbarnsmamman jag är) Då återstår bara de två andra. Den ena är långhårig, är alldeles blöt och kall av snön sedan promenaden och luktar precis som en blöt hund brukar. Mumma! Den andra är också en långhårig fyrbenting men av det mer livlösa slaget - Renen. För er som inte känner vår vovve har han några älsklingar han vårdar ömt och den allra käraste av dem är en mjukisren. Den fick han av Andreas föräldrar hans andra jul och den har den hängt med sedan dess. Då kanske ni börjar få en aning om hur statusen och fräschören är på den nämnda brutalt älskade gosedjuret. Felix luktar sommaräng i jämförelse. (Och då vill jag påminna om att han luktar blöt och sur byracka.) Men vår pälskling vill så gärna ligga mellan oss och slicka, bita och snutta på sin kompis. Inte har jag hjärta att neka honom det? Och OM jag hade kommit på tanken och nekat honom, hade han ställt sig nedanför sängen och gnytt och gnällt med renen framför sig på golvet med bedjande ögon som bönade om att de skulle få komma upp och mysa med oss. I det läget är han så förnärmad av sin förpassning att han inte ens skulle komma på tanken att SJÄLV behöva hoppa upp i sängen. Då gäller det full service och bärhjälp upp till oss för både honom och kompanjonen Renen. Sen ligger han förnöjt och putsar på sin kompis.
Försök då själv slappna av och somna när du vet att du kan vakna med Renen som huvudkudde eftersom Felix är väldigt generös och har inga problem att dela med sig av sin bästis när han tycker sig vara färdigtuggad och vill sova.
Jaha ja, det blev ju ett rasande intressant inlägg om mina sängkompisar. Men känner mig nöjd med att jag trots allt presterat ett nytt inlägg. När jag jobbar fins det ingen chans i värden att det finns tid och ork över för sådana häringa nöjen. Men njuter av ledighet fredag - söndag så kan hända att det dyker upp fler livstecken inom kort.
Natti natti!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Ha ha!! Underbara Sara! Jag tycker visst att detta var rasande intressant och kanske framförallt rasande roligt!! :) Du får jobb som krönikör på min ännu ej startade tidning.
SvaraRaderaÅh, vad det gläder mig att höra! Vilken komplimang, blir ju alldeles nervös när du säger så. Hoppas du inte startar någon tidning för jag skulle då rakt inte våga skriva i den! Haha!
SvaraRadera