Och så for vi vidare...

till moster och morbror i Vänersborg! På tåget till Växjö var Maja som en skinande ängel, men nu när hon hade magsjuka i kroppen krävdes det en del underhållning och underskriven var hyfsat slut efter några kämpiga och stressiga byten. Tur då att moster "offrade" sig och var barnvakt när vi kom fram och jag fick krashlanda i soffan och njuta av lugnet och friden. Majas magsjuka eskalerade och tvättmaskinen gick varm hela helgen, jag var sliten som få av vaknätter och lämnade över hela ansvaret på en lycklig moster som njöt av att ha en liten gosis i knät. Även om våra dagar där inte blev riktigt enligt planerna var det gudomligt sköt att ha riktiga slöa slappar dagar efter att ha haft en rätt intensiv resa innan.


Det var tur att Maja kom så moster och morbror fick en legitim orsak att leka..


för det var ingen tvekan om vilka som hade roligast åt pilatesbillen! Haha! ;)


Gulliga vänner hade lånat ut lite leksaker till Maja och den här musikmaskinen blev en jätte hit. Hon blev en fena på att mixa ihop melodier, beats och olika ljud, jag vill oxå ha en sån!! =)


Mosters smycken föll Majan i smaken



Jag blev inte riktigt klok på Majas beteende möt sin morbror, hon ville hela tiden hålla sig i närheten av honom. Hon blev glad när han kom och ledsen när han gick, men kom han för nära backade hon och blev blyg och ville inte svara honom när han pratade. Högst okarakrärisktiskt för Maja, tills det slog mig. Flickan är ju KÄR! Hon är helt farcinerad av Robert och följer honom som en svans, men får de ögonkontakt slår hon generat ner blicken och kinderna blossar. En av kvällarna satt vi i soffan allihop och Hanna frågade om inte Maja ville komma till moster en stund? "Nähäe!" blev det brutala svaret men på frågan om hon ville gå till morbror då uteblev svaret helt och blicken vändes generat ner i golvet. Ja se kärleken.... =)


Aptiten var inte på topp och vi testade allt möjligt för att få i den lilla damen lite energi


cocosbollen behandlades med viss skepsism till en början


men vände snart


och visade sig vara rackarns gott


och härligt kladdig!


Så kladdig att det var roligare att leka med än äta

Men orsakade en del huvudbry när hon inte kunde släppa skeden, den satt fast!

Obegripligt att du inte bjudit mig på det här innan mamma, skärpning!

Kärleksfull blick till moster som bjöd på denna utsökta delikatess

En sport att försöka tvätta bort allt, det var som klister! Det var så kletigt att Majas fingrar klibbat ihop och inte kunde få isär dem själv... Duschen nästa!!

Märkligt nog klarade sig både Hanna och Robert från att bli smittade (tack och lov!) av Maja, men sån tur hade inte jag. Lagom till resan hem till Mariestad kände jag illamåendet tillta och tågresan blev ingen rosaskimrande dröm. Stressiga byten, fullsmockade tåg och en vresig tågpersonal som nära på skällde ut mig för att jag hade mage att resa själv med ett litet barn och barnvagn och ta så mycket plats och vara till besvär?! Jag hade betalat dyra platsbiljetter och bett om att få sitta i vagnar där barnvagnen skulle få plats. Istället hade den "kompetenta" kvinnan på sj bokat min och Majas plats i var sin ende av vagnen och upprepade gånger placerat oss där det var omöjligt att få in en vagn utan att plugga igen passagen fullständigt. Det var en väldig tur för tågvärlden att jag var så slut att jag inte orkade reagera, men jag var så arg att jag kokade när mamma och pappa mötte upp oss i Skövde!

De resterande dagarna i Mariestad spenderade jag i sängen eller soffan medan mormor hade ett heltidsjobb som Majavakt. Inte för att jag hörde henne klaga dock... ;)