Tvära kast

Hormoner är ett märkligt påfund, att man kan gå från gapskratt till storgråt på mindre än en minut.
Jag har fått hem Felix nu och vi har haft mysstund i soffan framför tvn, till min lycka var den en föreställning med Jonas Gardell "Väckelsemöte". Fick mig många härligt förlösande skratt. Men det räcker med att sätta sig ner och läsa lite i min bok "Att föda" för att jag ska brista ut i obegriplig storgråt. Ganska skönt och förlösande det med visserligen, men jag känner mig så konstig. Jag är ändå en bergochdalbana i humöret i vanliga fall så jag borde ju kanske vara lite van vid tvära kast, men jag blir lika överumplad varje gång.

Jag har varit hos barnmorskan i eftermiddags, så härligt att få lyssna till vårt hjärtegulls hjärtslag, idag var de ganska långsamma så hon/han måste ha legat och sovit. Jag har klagat lite extra mycket det senaste på att jag tycker att det är så trångt i magen, och tacka för det, när barnmorskan mätte tillväxten på livmodern hade den fullständigt exploderat sedan sist! (2 veckor sedan) Nu mera ligger jag över den sk normalkurvan, hoppas innerligt att den inte ska växa lika mycket och fort de resterande 8 veckorna för då dööör jag! =)

Jag räknar ner timmarna nu tills Andreas kommer hem, han borde vara hemma vid ett snåret i natt. Känner att jag är i desperat behov av en bamsekram. Tänk vilken fantastik tur att jag har honom, eller jag tror väl egentligen inte att turen har så mycket med det att göra. Det var helt enkelt bara meningen att det skulle bli vi, finns ingen som kompletterar mig som han, ingen som kan få mig att må så bra som han, så lycklig och så trygg. Det kan bara inte var turen eller ödet som gjorde att våra vägar möttes för ganska exakt fyra år sedan. Nej, jag tror helt och fullt på att det är en del av en större plan, en kärleksfull plan uträknad av Gud. Och den vissheten, att jag har Gud i ryggen och Andreas vid min sida som gör att jag vågar tro på att jag ska fixa det här med förlossningen och det stora åtagandet att bli Mamma.
JAG behöver inte klara det här, VI kommer att göra det!

Var snäll och påminn mig om det när jag nästa gång ångar på och börjar oroar mig för allt som komma skall.