Operation

Jag är så ledsen idag. Min sjukgymnast hade rätt i att jag var i behov av operation. Har nyss kommit hem från ortopeden där jag fick beskedet att det blir operation på onsdag om en vecka, inläggning på tisdag.

Det kom ju inte som en chock direkt, men att få svart på vitt att de ska söva ner mig, borra i mina kotor och skära bort saker ur min kropp... Jag är rädd! Orolig för hur jag kommer må efter operationen. Vad händer om de inte lyckas? Vad händer om de gör något fel?? Inte de tankarna jag borde lägga min energi på just nu, men det är svårt att låta bli.

Jag sörjer så enormt att det här innebär att jag måste vara borta från jobbet en tid. Jag ÄLSKAR mitt jobb! Jag har snart varit där ett år men det går fortfarande inte en dag utan att jag tänker med tacksamhet på hur lycklig jag är som får vara där.

Nu ska jag försöka att mobilisera allt som är positivt med det här. Att jag blivit tagen på allvar, att jag snabbt får hjälp och snart kommer att må mycket bättre i min rygg. Tänka positiva tankar och inte ödla energi på alla "tänk om" som jag ändå inte kan påverka.

I dina händer kastar jag mig Gud. Hos dig ligger min förtröstan och mitt hopp.