Äh!

Fy sjutton vad synd det är om mig! Självömkan vet inget slut.

Magsjukan svepte över mig ikväll med tiotalet vändor till toan på bara ett par timmar. Utan att gå in på detaljer, så kräver det sin teknik när man inte får, eller kan, böja ryggen. Jag har sjuk magknip, det känns som att tarmarna vrider sig och slår knut på varann. Men egentligen är det väl snarare tvärt om. De står still, tack vare alla mediciner jag äter. På tal om mediciner. Rygg och ben värker som bara den men kan inte ta några smärtstillande då de kommer upp lika fort igen. Slutligen har jag börjat få ordentliga trängningar i urinvägarna, lär sluta i urinvägsinfektion.

/bitter