Maja går förbi trappuppgången brevid oss och konstaterar: "Bella fyttat fatist. Och mamma magen." Efter en stund tankepaus kommer sen: "och stacka Jon!"
Jag njuter nåt helt otroligt över att Maja äntligen fattat galoppen med att sätta ihop sina ord. Nu pratar vi ju med varann på riktigt! Hon måste vara i den mest optimala åldern just nu, hon är så go att jag vill äta upp henne bit för bit. Hon har så mycket klokt att säga och hon är inte sen med att ge sig själv en klapp på axeln för att hon är en sån hejare på att prata. "Maja plata, mamma plata Maja. Maja plata BLA!" Och så skiner hon som en sol.
Men glöm inte att spetsa öronen och vässa hjärnan innan ni kommer hit och konverserar för rent pratar hon då rakt inte och hon lägger till, tar bort och byter ut stavelser efter tycke och smak. Som väl är, är hon utrustad med en ängels tålamod och kan upprepa samma sak tio gånger innan jag förstår vad hon menar. Detta utan att bli minsta sur/irriterad/less/arg på sin tröga mor. Hon förtjänar nobelsfredspris för den bragden.
Hm, jag är helt säker på att jag hade nåt mer på tungan som jag tänkte pränta ner. Men min hjärna går på reservtanken till reservtanken just nu. Helgen har tagit ut sin rätt och mina ögon går BOKSTAVLIGEN i kors just nu. Vad det en var så får det vänta tills imorgon.
Sov gott!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar