Det är en sorglig dag idag

Vi har sagt farväl till de finaste grannar man kan tänka sig. Efter en trevlig pizza middag och hundbus kom vi till det oundvikliga - hejdåkramen. Fram till dess höll jag ihop bra men när vi stod där i hallen och kramades för glatta livet svämmade mina ögon över av tårar. Hur de sprutade efter dörren stängts bakom dem ska vi inte ens tala om. Jag är så ledsen över att de flyttar. Men samtidigt så glad för deras skull, det här kommer bli så bra. En toppenlösning inför allt spännande och fint som väntar dem.

Maja fick kalasfina presenter, ett smyckesskrin till alla hennes juveler och en handväska i lack jag nästan blev avundsjuk på själv! ;) Men det absolut finaste var den lilla nyckelringen hon fick av Bella, "Friends Always". Ni ser den här ovanför.

Jag avskyr avsked. Det är det värsta jag vet, alla kategorier. Till och med värre än både spindlar och fjärilar. Jag avskyr känslan att det är sista gången. I det här fallet är det ju inte sista gången vi ses någonsin, men det lär dröja ett bra tag och våra spontanträffar är ett minne blott. När jag gick kvällsrundan med Felix nu slängde jag som vanligt upp ett öga mot deras fönster. Då trängde tårarna på igen utan hejd. För istället för fina gardiner och hemtrevliga små lampor var det alldeles tomt och kalt. Kvar hängde bara en ensam glödlampa som skrek ut att det snart inte bor någon där längre. Det blev verkligt, de ska verkligen flytta, på riktigt. Långt bort. Har in i det sista försökt förtränga det.

Det är så att vissa människor träffar en rätt i hjärtat. De har det där speciella som gör att man inte kan låta bli att älska dem. Dessa tu är sådana. Underbara.

Friends forever.

Kunde inte sagt det bättre själv.

Kärlek!! /Sara