Välsignad konsert

ERIK TILLING

Min fina torsdag som var slutade inte med vårt trevliga lunchbesök. Efter lite upp piffning av mig åkte jag och två goda vänner till Backenkyrkan för en konsert med Erik Tilling.

Jag har en mycket speciell relation till Erik, eller snarare hans musik. Han skiva Hopp var min livräddare när jag var gravid med Maja och låg inlagd på gyn och var så dålig. Jag hade inte fått behålla någon mat på flera dygn och hade precis fått beskedet att läkaren inte ville ge mig den enda medicinen som kunde hjälpa mig. Jag höll på att gå sönder helt och låg bara och skakade och grät.

För att lugna ner mig själv tog jag fram min lilla cd-spelare och fodralet med skivorna för att lyssna på en annan livräddare - Tomas Boström. Men, till min förtvivlan hade Andreas tagit med sig fel fodral! Istället för mitt nogranna utval av skivor så fanns där inte en enda skiva som var något att ha. Det blev droppen, jag grät nåt hysteriskt och tackade Gud för att jag åtminstånde var ensam på min sal så jag fick bryta ihop utan iaktagare.

Det var flera av Erik Tillings skivor som låg i fodralet. Jag hade fått dem på posten av min syster ett år tidigare, men eftersom jag aldrig gillat att lyssna på lovsångsskivor (de ska sjungas, inte lyssnas på - enligt mig) hamnade dem olyssnade i det där fodralet och glömdes bort.

Nu satte jag in den översta skivan i spelaren. När de första tonerna letade sig ut ur högtalarna började mina tårar rinna ännu värre. Men den här gången av tacksamhet. Här är sången som låg på spår 1:

Kristus är framför mig,

bakom mig,

över mig,

och under mig.

Kristus är med mig,

i mig

runt omkring,

Du bor i mig.

Omger hela mig.

Morgon, dag som natt.

Jag var inte ensam. Gud var med mig och budskapet kunde inte förmedlats på ett tydligare sätt. Sedan följde sång på sång som träffade mig rakt i hjärtat. Varenda en kändes som om de vore skrivna enkomt till mig för just den här stunden. Passande nog heter skivan Hopp. 

Jag vred upp ljudet på max och lät musiken dränka mitt illamående och det som var så outhärdligt från början slutade i en fantastisk bönestund. Jag fick inte det det jag bad om, jag fick något mycket större och bättre.



Med det sagt förstår ni nog hur härligt det var att ÄNTLIGEN få höra honom live. Och hur högt jag värderar min signerade skiva.

Celebert besök

I torsdags fick vi sällskap av A-K och Bella till lunchen, och det var - som alltid - väldans trevligt. Bella är så go att man vill äta upp henne. (Tur att jag hade planerat fisk till lunch och inte helstekt terrier ;)) A-Ks mage hade rundat till sig sedan sist och jag fick äran att få lite närkontakt med tvilling 2. Det var så häftigt att jag blev alldeles blank i ögonen.


Bella!



Bus, mys och lite tjafs om vem som ska ha benet.



Tur då att vi har fler än ett ben,



 och med varsitt råder friden i huset igen.



Vilken stor mage du har.



Vad sa? Har du BEBISAR i den?!




Ära vare Gud i höjden - Denna har jag gjort i slöjden

Majas bidrag till utställningen på biblioteket. Alla barnen på dagis gjorde änglar och julkrubbor innan jul och som fram tills nu visats upp på Mariehems biblioteket.

Visst är den fin?!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Nytt i barnkammaren

På hemvägen från Mariestad stannade vi på IKEA och införskaffade lite nya möbler till Majas rum. Här har ni resultatet. Det lilla bordet ska dock målas om och piffas till, men det får duga som det är för tillfället.

Vi satte ihop möblerna på kvällen när Maja sov och så ställde jag iordning rummet medan hon var på dagis. Reaktionen när hon klev in i rummet var obetalbar. "Ahaa! Åååh.. näää... ojoj. Aaaah!" Hon gick runt och klappade på alla möblerna och strålade som en sol.



Några bilder

 Dags för en bilduppdatering från dagarna hos mormor och morfar. Det var fantastiska dagar och vi gjorde så mycket roligt.



Det tittade förbi två tomtar,



och de hade med sig massvis med paket.







Tjusiga skodon hade de dessutom.



Jul jul blol Doppe! (God jul morbror Joppe!)





Majas konstverk som morbror blev hemskt glad för.





Maja fick gräsligt många paket.





Näpp, den här gick inte heller att äta.



Jultomten som Jåbej (Robert) hade i sin telefon var en höjdare.

Love is in the air.



Ett besök hos gammelfarmor och gammelfarfar var självskrivet,

och det var såå roligt!

Tack för den här gången!

Maja visar sin längtan efter er hela tiden genom att prata om alla ni kära som bor så långt bort. När vi ska be på kvällen rabblar hon upp hela goa högen. Hon ligger och sjunger om Robert när hon inte kan sova på kvällen, ropar efter moster Hanna HELA vägen hem från dagis, lägger miniräknaren intill örat och pratar med mommo i telefon, lägger huvudet på sned och säger moffa klam när hon vill få ge morfar en kram, pratar om Doppe varje gång hon plockar fram sin lilla handväska med knappen i som hon fick av honom. Att förstå varför jag sa farmor till gammelfarmor var lite svårt när vi var nere, men nu har hon greppat skillnaden mellan hennes farmor och gammelfarmor och säger famma Ketti (farmor Kerstin) och faffa Söje (farfar Sören) när hon ser dem på bild.

Ja, nog saknar hon er allt. Och det gör jag med. Nåt förfärligt mycket!

High way to ålderdomen

Äh, nu ger jag upp. Det är bara att gilla läget och låta det hända utan att kämpa emot. Bli gammal alltså. Jag försöker, lite lätt krystat, att vara ung och hipp. Haha! Det går sisådär... Min ursnygga nyfyndade väska som jag är så stolt över och känner mig fräsig (ja, ni hör ju på mina uttryck hur uråldrig jag är) i var visst inte så ungdomlig som jag inbillat mig. Idag på jobbet utbrister Ingrid 87 år;

-Åh Guud vilken snygg väska!! Sån vill jag med ha, vart har du köpt den?

En tantväska alltså. Så var det med det. Dessutom har jag börjat få en massa rynkor i ansiktet. Åh, nu går jag och lägger mig!

Det går lika bra med seller... påsklämmor!

 Mormor plockade fram saxen när vi var nere hos dem och Maja blev så här kalasfin i håret efteråt.



Man tager vad man haver, sa Kajsa Varg



och så blev det påsklämmor i håret,



i brist på riktiga hårspännen.





En trevlig bieffekt av att använda dylika spännen är att håret blir snyggt "våfflat" där de suttit och ger en rysligt fräck frisyr. Tipsar!



De här tröttisarna får va med igen bara för att de är så fina.



Fy bubblan, jag avskyr avsked!

Även om det egentligen bara är ett "vi ses". Det är rena döden att ha mamma och pappa på 80 mils avstånd. Innan Majas tillkomst var det ingen fara men nu... Det är så tufft att fara hem och veta att det kommer dröja flera månader innan vi ses igen.

Det är en fröjd att se Maja stortrivas med mommo och moffa, blol Doppe (morbror Joppe), motte (moster) Hanna och blol Jåbej (Robert). Det bara strålar kärlek mellan de allihop. Mitt hjärta går sönder en smula när vi måste skiljas åt efter alldeles för få dagar. Jag önskar så att de kunde flytta upp till norrland hela högen! Eller näst bäst - att jag finge vinna på triss, 25 000:- /mån i 25 år så jag kunde ta mig råd att åka hem oändligt mycket oftare :-)

I slutändan är jag oerhört tacksam att jag har en så fin familj. Det är inte alla förunnat att ha så många att sakna och som saknar en. Och med telefoner och webkamera så kan vi hålla tät kontakt ändå - tur det.


I väntan på fler bilder från mommo och moffa får ni en från ikväll då "Doppe" tog sig en lur med Centha.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Framme!

Felix blev helt vild när vi kom fram igår, han flög ut ur bilen som skjuten ur en kanon. Sen tumlade han runt i snön med Centha och kutade mellan alla människor i ett lyckorus.



Två snöbollar efter 5 min i trädgården.

En annan som blev helt vild var mormor. Hon hade längtat och väntat såå mycket efter sin Maja. Det var inte tal om att Maja skulle sova hos mig och Andreas, hon skulle ju vara med mormor och morfar! :-) De har lagt beslag på henne helt och leker och myser. Härligt värre!


- Posted using BlogPress from my iPhone

On the road

Åtta timmar i bilen hittills och det har gått oförskämt bra, trots tidvis ganska risigt väder. Maja sov hela natten och jag likaså. När hon vaknade vid åtta fick hon välling och ett par leksaker att roa sig med, då lät hon mig sova i två(!) timmar till. Är det kriminellt att ha en sån snäll dotter??

Vi har ca tre timmar kvar innan vi är hos mormor och morfar. Håll tummarna att den sista delen resan blir lika angenäm.

Just nu tittar Maja på film.



Apa!



Nicke Nyfiken är fina grejer :)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Intensive

Det är mycke nu.. Julhelgen var lugn och fin men sedan dess har jag bara jobbat, jobbat och jobbat. Enkomt tidiga morgonpass dessutom. Uppstigning kl 5 varje morgon, nej tack! Det är bara att konstatera - igen - jag inte är gjord för att gå upp så tidigt på morgonen, däckar innan nio varje kväll som en annan pensionär och får seg knäck i skallen. Imorgon får jag i alla fall en efterlängtad sovmorgon, tack vare ett kvällspass. Härligt!

Annars då? Händer inte så mycket så här i intensiva jobbtider. Majan har vi skickat till farmor och farfar i Vindeln ett par dagar. Då kan vi jobba på både jag och Andreas och på de lediga små stunder som bjuds förbereda och packa inför södertrippen. Jojo, vi ska åka till mormor och morfar i Mariestad och ni aanar inte hur mycket jag längtar!! Men det är nog inget emot hur mycket mormor och morfar längtar efter Maja... =) Natten mellan tisdag och onsdag bär det iväg. Be gärna en bön för gott väder och ett sovande barn.