Kalaset

Maja har haft den bästa av dagar och var SÅ nöjd med allt! Hon har strålat som en sol och stortrivts med all uppmärksamhet. På dagis möttes hon av bästis E som ropade "Grattis Maja!" och på storsamlingen blev hon firad med pompa och ståt. Dagen på dagis blev rätt kort, direkt efter lunchvilan dök farmor och farfar upp för att hämta henne. Lyckotjut och glädjedans!

Samtidigt var jag hemma och förberedde för födelsedagskalaset och la sista handen på tårtan. Klicka gärna på den så syns detaljerna lite bättre, dessvärre syns då även skavankerna. Men det bjuder jag på! Jag känner mig nöjd, och viktigast av allt, Maja ÄLSKADE den!

Konstverket. Blir spännande att jämföra den här med dekorationerna som kommer från Johanna till barnkalaset på lördag. Haha! =)

Ny shoppad duk och tårtan gick åt.

(En bild säger mer än tusen ord)

Hon är en fena på att få upp paket minsann!

Den här färska treåringen har så många älskade släktingar som bor rysligt långt bort och därför inte kan komma på några kalas. Sorgligt nog. Men det här får bli det näst bästa - en liten film med glimtar från tårtan och paketöppningen. Varsågod!

Nu sover flickan som en klubbad säl. Tidigare ikväll gick ögonen i kors på henne, och jag tror att hon somnade innan huvudet landade på kudden... Det kostar på att fylla år!

Jag ä stoj nu!

"Ha den äran idag på DIN födelsedag!

Vi hyllar DIG idag, det är DIN dag idag.

Du får tårtans största bit och vi önskar god aptit,

du får vila dig en dag ifrån ditt slit.

Du är värd en egen sång, många blommor i ett fång

och vi hurrar allihopa gång på gång.

Du ska veta att du är,

mycket älskad av oss här.

Du är tjejen som vi alla håller kär

Ha den äran idag på DIN födelsedag.

Vi hyllar DIG idag, det är DIN dag idag!

Tre år. Vår tjej har blivit TRE år. 

När hon föddes som trodde jag att mitt hjärta skulle brista av all kärlek jag hade till detta lilla barn. Jag trodde inte att det någonsin kunde gå att älska någon mer än jag gjorde då. DEN kärleken var den största.

Men jag kunde älska mer.

Och ännu mer, och mer, och mer, och mer, och mer, och mer.

Jag kommer ständigt på mig själv att jag förundras över hur kärleken bara kan växa och växa för varje dag som går - för varje år som går. Trots att den redan är så oändlig att det inte känns möjligt. Den är överväldigande, gränslös och kravlös. Vacker. Smärstam. För den följs av oron över att något ska hända henne.

Just idag är jag så stolt över henne att jag inte vet vart jag ska ta över. Tänk att just JAG fick den allra vackraste och finaste flickan på jorden. Kärleken till henne pulserar i bröstet och det känns som att NU går det i alla fall inte att älska henne mer. NU har jag nått toppen på hur mycket det är möjligt att älska en annan människa. Eller?

Tack käre Far för att du har älskat oss först, så att vi kan älska varandra. Tack för att du genom mitt barn lär mig mer om Din gränslösa kärlek. TACK Jesus för den största gåvan vi fått. Maja.



 Min kalasdukning gick hem. Vilken tur!

 Sugrör, till frukostmjölken? Tror att unga fröken inte skulle ha något emot att fylla år varje dag. ;)

 Hjärtformade smårgåsar är mycket godare än de gamla vanliga.

Äh, vaddå? Man kan väl inte bli snygg på ALLA foton heller?!

Så slutligen. Den högt efterlängtade APELSINEN!

En bra början på en förhoppningsvis lika bra fortsättning födelsedagen. Nu ska här städas, göras tårta, duscha(!) och festduka till i eftermiddag.

Hej svejs!

Invägning

Av förklarliga skäl (magsjuka) hoppade jag över förra måndagens invägning. Men idag finns det inga ursäkter så varsågoda!

Resultat efter två veckor: -1,5 kg

Totalt sedan starten 1 aug: -15,3 kg

Känner mig nöjd med insatsen, hade inte trott på så bra siffror eftersom att när väl jag och Andreas blev friska från magsjukan blev det en hel del lyx på både mat-och godisfronten. Det tyckte vi oss vara värda.

Fjärilar i magen

Nu är allt fixat inför den stora TREÅRSDAGEN imorgon.

Maja är förväntansfull men behåller lugnet. Hon berättar för sig själv, oss och alla andra hon möter, att hon ska fylla tre år. Att man då får ballonger, tårta och paket samt ett litet äpple eller en apelsin om man har tur.

Själv är jag pirrig så det räcker för oss båda. Åh, jag älskar födelsedagar!! Det finns ingen ände på allt jag vill pyssla och dona med. Förväntansfull inför morgondagen är bara förnamnet!


Redo för treåringens födelsedagsfrukost.

Jag har - inspirerad av Johanna-the-tårtguru - gjort dekorationer till tårtan i sockerpasta. Det är minsann inte så enkelt som man kan tro, men efter mycket slit och ett desperat SOS-samtal till proffset fick jag de tips och råd jag behövde. TACK!! Nu önskar jag bara att jag hade lika magiska fingrar som henne...så mina kreationer blev lika magnifika. :-)


I väntan på att få pryda både morgondagens och nästa veckas tårta, då blir det nämligen barnkalas! :)

Eftersom Andreas börjar jobba tidigt, tidigt på morgonen blir det tyvärr inte mycket till firande då. Tårtkalas och paket öppning blir istället på eftermiddagen då även farmor och farfar sluter upp. Men flickan bara måste ju bli lite firad ändå, så hon känner att det är hennes alldeles egen dag. Därför har jag dukat till fest - med sugrör och allt. Fyller man år så gör man!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Maja hälsar

att mamma brukar sova i badkaret.

att Maja inte har någon bebis i magen.

att mamma har en stor mage - men ändå inte har nån bebis i den.

att mamma har 7 st tänder.

att pappa låter "mii-moo mii-moo" när han sover.

att mamma låter "wraah!" (lejonvrål) när hon sover.

Det är onekligen en spännande nu. Maja noterar precis allt som händer och sker här hemma och snappar upp ord och uttryck snabbare än vi uttalar orden. Detta, blandat med mycken fantasi berättar hon gärna för kompisar och fröknar på förskolan, eller varför inte för tanten bakom oss i Ica-kön?

Hur lär man en treåring att inte tvätta sin och sina föräldrars buk offentligt?! Alla tips mottages varmt.

Grusade planer och förtvivlan - gånger två

Förmiddagen, en resumé:

Mår fina fisken hela morgonen.
Maja jublar över att det äntligen är söndag och kyrkbesök.
Uppklädda från topp till tå och med matchande halsband gick vi uppspelta till busshållplatsen.

Mår fortfarande bra.

På bussen kom kallsvetten.
Innanför kyrkdörrarna slog yrseln följe.
Sätter mig för att vila bort det.
Ignorerar - klart det går över!
Magen börjar köra.
Förnekelse.
Det är bara min känsliga morgonmage som spökar, inget nytt där.

Illamående.
Tror fortfarande det kommer gå över, behöver bara vila lite.
Hinner knappt tänka tanken klar förrän jag tar Maja i handen och springer till toan.

Insikt.
Det här är inte min vanliga känsliga mage.

Maja håller i mina glasögon.
Stryker med handen på min rygg - "Det gå bla mamma".
Sen kommer insikten till henne också.
Besvikelse i rösten - "Jag vill gå i kyjkan, jag vill det".
Mitt hjärta går sönder.
Kanske jag kan försöka va' kvar - för Majas skull?
Fem sekunders överläggning.
Nää.
Det går inte.
Tänk alla jag riskerar smitta.
Suck.

Hör bästa vännerna i toaletten bredvid.
Fredinah - ängeln - säger att Maja får stanna med henne och Désire.
Hurra!
Maja tvekar, känns otäckt att mamma ska fara.
Mutas med napp och gillar läget, hon stannar.
Stinget i hjärtat och mitt dåliga samvetet är som bortblåst.
Maja behöver inte lida för att jag är sjuk.
Skönt!

Allt är klart.
Jag är påklädd.
Maja glad och vinkar hejdå.
Sen ser jag det i slowmotion.
Neeej!
Försöker desperat stoppa det.
Försent.
En kvinna dyker ner mot Maja.
I all välmening sätter hon ett välkommen klistermärke på tröjan.
Ser läppen börja darra och tårarna blänker i ögonen.
Gör ett desperat damage control försök.
- Kan du vara snäll och backa undan lite?
Maja gråter.
Kvinnan böjer sig ner igen, håller om och kramar för att trösta.
Big misstake.
Tröstlös gråt och förtvivlan utbryter.

Nu är vi hemma.
Båda två.
Jag ligger i sängen och mår mycket bättre.
I alla fall så länge jag ligger ner.
Maja myser med pappa.

Nu till det VÄRSTA av allt.
Värre än all magsjuka i hela världen.
Min idol, förebild, mest älskade författare är i stan.
Ikväll har jag biljetter för att höra honom tala.
Har sett fram emot det hur länge som helst.
Längtat!
Jag skulle köpa ett signerat(!) ex av hans nya, rykande färska bok.
Känner mig minst lika förkrossad som Maja tidigare i kyrkan.

Det här får inte hända!

Käre gode Gud, gör mig frisk så jag kan gå och lyssna på Tomas Sjödin ikväll. Snälla!
Det gör inget om jag ligger magsjuk hela veckan som kommer, bara jag är frisk och kan åka ikväll. Deal?
Amen



- Posted using BlogPress from my iPhone

Kompletteringar till listan

Som ni redan vet önskas detta av den lilla damen:

• Äpple
  
• Apelsin
  
• En leksaksbil som är rosa, precis som pappas
  
• Leksakspengar
  

Mina tillägg:

• Pärlor att pärla halsband & armband med. Men hon behöver inga pärlplattepärlor, de har hon i överflöd.
  
• Badskum
  
• Traktor (småbilsformat)
  
• Brandbil (småbilsformat)
  
• Sopkvast med skyffel för barn
  
• Pyamas stl 92-98
  
• I övrigt är hon väldigt förtjust i Pippi Långstrump och Nalle Puh så precis vad som helst som har något med dessa två att göra blir succé.
  

Vad önskar du dig när du fyller år?

På vägen hem från förskolan försökte jag få Maja att säga vad hon önskar sig, nu när födelsedagen närmar sig med stormsteg.

Jag: Vad skulle du vilja att det ska vara i dina paket?

En stunds fundering.

Maja: Jag vet inte.

Jag: Jo men nog finns det väl nånting du skulle vilja ha och längtar efter. Tänk efter.

Lång tanke paus.

Maja: Ett äpple!!!Jag tyckte det lät en aning torftigt med bara ett äpple i paketet och fortsatte luska.

Jag: Aha! Och vad önskar du dig mer då?

Maja: En apelsiiin!!Jag skrattar gott och känner mig besegrad, men ack så stolt att hon inte suktar efter mängder med prylar. Men det kom faktiskt ett ytterligare önskemål efter en liten stund.

Maja: Jag vill ha en lika samma jåsa bil som pappa, men en sån häj liten. (Måttar upp med fingrarna att den ska vara lika liten som en vanlig småbil.)

Jag: (Kväver ett skratt) Är du säker på att pappas bil är rosa? (Andreas i en rosa bil? Hahaha! Never gonna happen, ever!! ;) )

Maja: Jaa-a! Det där med färger är klurigt, ena dagen har hon stenkoll och nästa inte fullt lika stor koll... ;)

Till sist avslutar Maja med att säga att hon väldigt gärna vill ha egna låtsaspengar. Tror jag återkommer med några kompletteringar till önskelistan senare. :)

Piskan viner i luften

Det var visst måndag igår - det vill säga invägning. Detta till trots kom det aldrig någon uppdatering om saken här och nu har jag fått mina fiskar varma. En vänlig men bestämd  uppmaning trillade idag in i min inkorg på Facebook där det meddelades att jag missat min måndagsinvägning.

Vill börja med ett försvarstal och säga att jag faktiskt gjorde min invägning igår och noterade den i mina diagram, bara det att jag glömde att föra in resultatet här. Fast försvarstal och ursäkter eller inte - jag törs verkligen inte göra annat än att lyda dig A-K, man vet ju liksom aldrig vad du kan hitta på annars... ;) Så varsågod, här kommer den!

Veckans resultat: -0,6 kg

Totalt: -13 kg

En smula besviken att det bara var ett halvt kilo ner, veet att jag inte skött mig till 100% det sista och det STÖR mig. Måste min inspiration igen och åter bli mer konsekvent och principfast. Dock är just 13 kilo en milstolpe - det innebär nämligen att jag har gått ner 15% av min ursprungliga kroppsvikt! =)

Bort med höstdeppet!

Jag blev så ohyggligt less på mig själv efter att jag läst mitt senaste inlägg. Så jag ryckte upp mig ur datastolen och tvingade ut mig till köket. Där blev det en spenatsoppa från frysen, ägg och en knäckemacka med färska smörstekta kantareller plockade på Ica i förra veckan.

Sen fram med finporslinet, servett och ett par ljuslyktor. Sim salabim blev det en festmåltid!

Tänk vad lite piff kan pigga upp.



Latmasken

Jag är SKIT hungrig - men orkar inte laga mig nån mat.

Jag fryser som en gnu (samband med ovanstående??) - snälla Bostaden sätt på värmen! Alternativt, snälla någon kom hit och tänd en värmande brasa.

Jag måste fredagsstäda men får inte upp arslet ur datastolen - kofot någon?!

Sitter och tittar på en viktigt brev som måste postas snarast - undrar om man kan få det att gå till brevlådan själv om man önskar det tillräckligt mycket?

Jag luktar gammal disktrasa och har stan´s skitigaste hår (onödig information?) - men det känns för drygt att klä av sig när jag fryser, måsta bli blöt, torka mig och sen bestämma mig för vad jag ska ta på mig för kläder efter duschen. Nej. Bättre att sätta en mössa på huvvet, hålla armlängds avstånd till andra människor (för att skona dem från stanken) och behålla mysdressen på.

Fast tydligen orkar jag blogga. :)

Trevlig helg!!

Kolla mormor!

Jag har skött mig exemplariskt växtmässigt enligt mamma och pappa, de behöver nämligen inte köpa mig någon ny vinteroverol i år. Tydligen är det något värt att fira? Den här fina köpte gammelfarmor åt mig förra året, fast då drunknade jag i den... tur det för annars hade den inte varit lagom nu!

Men det bästa av allt är att vantarna (och den tillhörande thermomössan) från förra året är en perfekt färgmatchning med det mörklila i overolen. Visst är det toppen mormor?! Naturligtvis upptäckte jag det med en gång; "Samma lika färg mamma, samma lika färg!"

Nog är det mormors tös ändå. =)

(Fast mamma är lika stollig när det gäller att kläderna ska matcha varann. Men hon försöker mörka det och skyller på mormor!)

Ps. Den uppmärksamme ser att jag inte har min vanliga vagn. Istället har jag min storkusin Felicias gamla, och jag älskar den! Mamma och pappa tycker att det var en förfärlig tur att vi fått den och hade den som extravagn hos farmor och farfar. Men de är inte så lite besvikna på att den rysligt dyra och fina Emmaljunga vagnen de köpte till mig inte inte höll i tre år. Den är helpaj! Fast den väntar på lagning och om de inte kan fixar den har mina päron lovat att föra en fasligt massa liv. De är bara FÖR piiinsamma!

För som sagt, själv vill jag helst behålla den här. Det är så spännande att veta att "Flischai" haft den när hon var liten. :)


/Maja, som snart är tle åj

Upcoming star

Jag lovar att försöka att inte låta kändisskapet stiga mig åt huvudet. Ska göra mitt bästa för att hålla mina fötter på jorden och inte sluta hälsa på alla er "vanliga" vänner. Men snälla, inget smyg i buskarna för att ta bilder! Paparazzis är såååå jobbiga! Kom fram och fråga snällt i stället så ställer jag säkert upp på en bild, och rent av bjuder på en autograf.

Det här är visserligen inte min TV debut (vilken gjordes i svt som 9 åring, sjungandes i direktsändning. Det ni!) men här har ni länken till det som ska komma att bli mitt stora genomslag! Har rullat om och om igen på de lokala nyheterna hela morgonen.

Vill ni se inslaget i sin helhet gå då in här och spola fram till 2.53, prick!

/Kändisen

Samtal i bussen på väg hem från stan

Maja: Vi gå till kyrkan idag?

Jag: Nää, det går inte, på söndag ska vi dit.

Maja: Det är precis lagom för kyrkan!

Jag: Är det precis lagom för att gå till kyrkan idag?

Maja: Jajjemän!!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Som natt och dag

Senast Maja var hos tandläkaren var det verkligen ingen trevlig upplevelse. Vi möttes av en surtant. Jag fick bli arg och Maja blev obekväm och otrygg. Maja pratade länge efteråt om hur hon inte alls tyckte om tandläkaren.

Idag hade vi en ny tid, men på tandläkarhögskolan den här gången, sist var vi på folktandvården. Enda sedan Maja var liten har hon varit med i en forskningsstudie där hon med jämna mellanrum lämnat salivprov. Idag var det den sista och avslutande träffen, samt att de passade på att göra treårskontrollen av tänderna när vi ändå var där.

Det var 1,5 år vi var där sist och Maja kom inte alls ihåg dem - men det gick strålande bra!

Men tacka för det när hon möttes av en stort leende tandläkare som gick ner på hennes nivå och småpratade direkt till henne (och inte över hennes huvud) i början, vilket gav Maja en rimlig chans att få förtroende för denna främmande människa som skulle komma så nära och stoppa saker i hennes mun.

Tandläkaren fortsatte med att först visa på både mig och gosekaninen vad hon tänkt göra, innan hon stoppade in sugen (som samlar upp saliven) i munnen på henne. Allt gick lugnt och fint, ingen press eller brådska. Det fick ta den tid som behövdes och funkade inte den ena metoden byttes den direkt ut till en annan, samtidigt som hon överöstes med beröm.

Vilket bemötande! Tänk om alla tandläkare hade samma strategi, och förstås alla andra inom vården som möter små barn?! Vilken dröm det hade varit! :)

Just för att det inte lades någon press eller stress på Maja, samtidigt som hon hela tiden fick känna att allt var på hennes villkor så gick besöket jätte fort. Trots att det var många fler moment som skulle göras nu jämfört med när vi var hos Dr Surtant, tog det hälften så lång tid idag jämfört med då.



Snacka om upplevelser som är som natt och dag!

HURRA för tandläkarhögskolan!

Hoppla!

Förra hösten hade jag och Andreas en helt makalöst härlig weekend i Stockholm. Nu har vi i flera månader pratat om att det skulle vara roligt att göra om resan i år. Men det har mest bara blivit prat och tiden har gått och det kändes som om chansen rann oss ur händerna... Vi ville ju så gärna åka när hösten är som vackrast och det inte hunnit bli så kallt än. Och tiden går så fort och vi inser att den delen av hösten kommer vi inte hinna med. Men det SKITER vi i nu! :)

Och när min karl väl fått upp vittringen på något han verkligen vill göra och får tummen ur blir han som ett under av effektivitet och handlingskraft. På en timme var ALLT beställt och klart! Flyg, hotell och nöjen.

Den 17-20 november flyr vi norrland (Maja & Felix lämnar vi i farmor och farfars goda omsorg) och flyttar in på Radisson Blu Strand Hotell med rum utsikt över både hav och hov (slottet).


Biljetter på Oscars Teatern är bokade, Spamalot heter föreställningen. Även på Maximteatern har vi bokat plats för att se Riktiga Män. Säga vad man vill om min karl - men när han väl gör så gör han det ordentligt och med besked! :)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Just ja!

Det är ju måndag idag, höll nästan på att glömma bort invägningen. Det har väl knappast undgått er att vi lyxat med maten, rätt ordentligt(!), under den gångna helgen. Men, tydligen funkar det finfint att äta onyttigheter så man spricker på helgen, bara man sköter sig på veckorna! :)

Veckans resultat: -0,9 kg

Totalt: -12,4 kg

Jag som just inte tycker att jag gör något speciellt för att gå ner längre. Fast det har nog mer att göra med att min nya kost är vardag och rutin - därav reflekterar jag inte så mycket över det.

Jag har gått ner mer än en hel Maja... Haha, häftigt!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Lever loppan

Jag och Andreas går bananas, lyxar och lever rullan. Det är bara vi två i helgen. Kan ni fatta - bara vi - som i helt ensamma. Inget barn, ingen hund. HELA helgen. Det är så sällsynt att det bara hänt en ända gång tidigare på tre år och det var ett år sedan.

Igår beställde vi bord på Invito och åt en trerätters middag;

Vitlöksgratinerad ciabatta med kvällens färskost.
Pretto d'anatra arrosto;
Rosastekt ankbröst med smörstekt sparris-& pancetta, serveras med kantarell-& mascarponerisotto & balsmicosky.
Cioccolatini della casa;
Två tryfflar – Vit choklad med smak av vanilj-& citron samt mörk choklad med smak av lakrits.

Mätta och belåtna gick vi vidare till Idun, slog oss ner på femte raden ifrån scenen - bästa platserna! Lite sorl från publiken som sakta fyllde hela teatern in till sista stolen.

Sen kom han. Lars Winnerbäck! Med det mest suveräna komp han någonsin haft. Avskalat, stämningsfullt och kraftfullt levererade han sina låtar med helt nya arr. Han slog mig med häpnad, trollband mig, gav mig gåshud, fick mig att skratta och känna värme. Jag önskade att ni alla varit där, för jag kan inte med ord beskriva vilken upplevelse det var. För alla sinnen.

Jag och min man gick hand i hand ut i den kyliga kvällen, berusade av musiken. Lyckliga. Kära.

Konserten var Andreas födelsedagspresent till mig. Just Winnerbäck var i stort sett det ända vi lyssnade på när vi blev tillsammans då nyförälskelsen omslöt oss som en bubbla där bara vi existerade. Värden utanför var som dold i dimma.

Nu, sju år senare har den där explosiva förälskelsen landat i en djupare kärlek, vardag, Maja. Men musiken gav oss en resa tillbaka i tiden, fick oss att minnas då det pirrade i hela kroppen vid blotta åsynen av varann. En mer romantisk present hade Andreas inte kunnat ge mig. Kärlek!

Idag har vi ätit lunch på stan. Promenerat längs älven i solskenet. Beundrat hösten när den är som bäst - sprakande av färger.

Snart ska jag börja rota runt i garderoben, klä mig i något riktigt snyggt och göra mig vacker. För ikväll blir det bio. Och kanske en nattfika efter det.

Bara lyx. Bara vi två. En liten stunds flykt från vardagens krav och måsten. Den här helgen ska vi inte städa bort en endaste pryl, inte tvätta, kanske diska - men bara det allra nödvändigaste. Släppa föräldrarollen och bara vara Sara och Andreas. Kärlekspar. Livskamrater.

En söndag på stan

För ett par veckor sedan hade alla kyrkor gemensamt kyrkkafe på torget. Detta kunde vi såklart inte missa så efter gudstjänsten klädde vi på oss och traskade ner till Rådhustorget och möttes av mycket folk och härlig musik.

Majan käkade bulle för glatta livet.

Om det skulle vara så att ni undrar vad jag är för en mor som inte har jacka på mitt barn vill jag först påpeka att just den här dagen värmde solen rätt bra. Men, den stora anledningen var att hon VÄGRADE att ha jackan - trots att hon erkände att hon frös en smula. Varför? 

Först lite bakgrundsfakta:

Tidigare samma vecka kom det ett paket till Maja från gammelmormor Bettan. Där i låg en alldeles bedårande klänning som hon stickat. För er som inte visste det innan, min mormor är GRYM på att sticka!! Världsbäst helt enkelt. Maja blev stormförtjust och ville ha den varje dag på dagis, men där sa jag stopp. Därför hade hon gått och längtat heeela veckan på att det skulle bli söndag så hon kunde ha sin nya fina klänning på sig till kyrkan.

Tillbaka till varför flickan vägrade att ha jacka; Det räckte inte med att hon hade fått visa upp den för alla i kyrkan, hon ville även att ALLA på torget skulle få beundra hennes klänning. Gullunge!

Ska jag vara ärlig hade jag gjort precis det samma om jag hade ägt en likadan klänning.

TACK världens bästa mormor Bettan för den fanstastiska klänningen! Och alla de andra klänningarna, och koftorna, tröjorna och mössorna! Du är FANTASTISK!!

Ps. Mormor, visst sitter den som gjuten på henne?! Men den hänger lite finare och får bättre fall när hon inte har tjocka fleesebyckor under! :)

Måndag betyder invägning

Idag firar jag lite extra för det är exakt 10 veckor sedan jag började mitt nya liv. Tur för mig att den här veckans steg upp på vågen blev en mer tillfredställande upplevelse än förra veckan.

Veckans resultat: -0,8 kg

Totalt: -11,5 kg

Aah! Känns så gött att fått resultat igen, jag är nöjd! =) Kurvan går sakta med säkert åt rätt håll, och de som kan säger att det är hälsosamt att inte gå ner för fort och att cirka ett kilo i veckan är lagom. Tycker att det låter vettigt och sunt så det kör jag på!

På återseende om en vecka. =)

Man är väl inte sämre än att man kan ändra sig.

Förra vårvintern fyndade jag en mössa för en femma på rean. Men den var aningen stor och den föll inte alls Maja i smaken.



Annat ljud i skällan blev det när mössan plockades fram i år. "Åh jaa! Den är lika samma som mottej Hannas." Efter det konstaterandet har den varit en stor favorit, för att inte säga den största. :)

Fråga mig inte hur hon kunde komma ihåg att moster hade en liknande mössa med en blomma på. Senast Maja såg Hanna i den var i julas, snart ett år sedan. Snacka om gott minne! För att inte tala om stort sinne för detaljer och accessoarer. Denna underbara lilla unge slutar aldrig att förvåna och slå mig med häpnad. Kärlek så hjärtat sprängs!


- Posted using BlogPress from my iPhone