30 augusti 2011

Back from semestern

Vi har haft suveräna dagar på min och Majas söderturné. Mer om den och bilder kommer snart!

MEN, det finns en uppdatering som jag måste få göra ikväll. Nämligen den obligatoriska invägningen. Det blir ju ingen vanlig veckoinvägning eftersom jag varit borta, men här är resultatet efter 11 dagar:

-2,4 kg

Totalt: -7,2 kg

Jag är grymt nöjd och löjligt stolt! Tänk att det fanns så mycket driv och självdisciplin i mig - vem hade kunnat tro det? Inte jag i alla fall!

19 augusti 2011

Invägning

Eftersom idag är sista gången jag kan morgonväga mig här hemma på vår egen våg, så får veckans invägning bli redan idag. Resultat efter fem dagar:

-0,5 kg

Totalt sedan 1 aug: -4,8 kg

Kilorna rasar inte lika fort längre, och visst inser jag att det är mer hälsosamt och bättre långsiktigt, men det stör mig! Fast det kanske är bra att jag blir irriterad på mig själv när jag inte når de mål jag satt upp, då blir jag ju ännu mera motiverad att fortsätta och kämpa!

Nu kommer vi ju dock vara på resande fot och självklart kommer jag att ha samma tänk med nolltolerans mot socker och mycket motion. Men när man inte lagar maten själv är det inte lika lätt att sköta nyttigheten. Så för mig själv är jag nöjd om jag håller min vikt under de här 10 dagarna, och så kör jag 100% när jag kommer tillbaka. (Fast inofficiellt skulle jag bli dödsbesviken om jag inte gått ner ett enda hekto på tio dagar... Haha!)



18 augusti 2011

I startgroparna

Synd att det är först imorgon vi ska åka för jag är 100% klar för avfärd. Ligger i sängen och är hur trött som helst, men vad hjälper det när resenerverna pirrar i kroppen.

Törs jag säga det högt..? JA, jag tror ju ändå inte på skrock. Angående min oro att vi skulle bli sjuka. Jag kan meddela att jag inte har minsta känning av halsont kvar och Majas nysningar och i synnerhet rinnsnuvan har stannat upp ordentligt. Pigg och full med energi är hon oxå, så inte är det nåt fel på henne inte! :)

Vill oxå passa på att påpeka att kommande invägningar inte blir som vanligt eftersom jag inte kan väga mig på samma våg (naturligtvis!) när jag är neröver. Och det är sällan två vågar stämmer helt med varann. Men koll på vikten kan jag ha ändå så uppdaterade kommer ni bli (ett löfte är ett löfte), även om den inte blir på samma veckodag. :-)

Natti natti!


- Posted using BlogPress from my iPhone

17 augusti 2011

Redo!

Nu känner jag mig redo att ladda inför nästa härliga semestertripp när jag äntligen fått tummen ur att berätta lite om vår förra. Håll nu bara era tummar och be en bön för att vi ska hålla oss friska. Maja har slagit rekord i antal nysningar idag och haft rinnsnuva. Själv känner jag lite halsont på intågande nu ikväll. Men vägrar se orosmoln, det här kommer bli en suverän resa!

Idag går tvättmaskinen varm.

Imorgon ska det packas.

På fredag kliver jag och Maja på tåget!

Semester på semestern

Kan ni tänka er någon mera och bättre lyx än att få åka på semester mitt under pågående semester resa? Det kan inte jag. I alla fall inte om kosan styrs till Jönköping och en en underbar heldag tillsammans med de dessa ljuvliga, goa och gästfria vännerna. 

 
Just det här kortet är brutalt stulet från Facebook.

(Jag kom nämligen på - med fasa - att jag inte tagit någon bild på dem tillsammans och kände mig då nödgad att ta till stöld. Jag ber allra ödmjukast om ursäkt.)

I övrigt är bilderna tagna av både mig och Sara i en salig blandning. Men om ni ser en alldeles rasande fin bild kan ni vara säkra på att det är fru Lundman, och inte jag, som varit i farten. ;)

Mycket bus och lek blev det med den här sötingen.

Maja gav sig på sin första klättervägg,

och fick kämpa hårt.

Men hon klarade det!

Bästa belöningen efter klättringen var färden neråt.

Flickorna lekte i den finaste och lenaste sand som någonsin strilat mellan mina fingrar.



Vår sötlök.

Gung, gung.

Åh Tuvan, du är så fin!

Äppelpaus





Sara kom på roligaste leken efter att vi fått besök av en igelkott på lekparken.

Den gick ut på att gräva ner igelkottarna (fötterna) och fråga:
"Vaar kan igelkottarna ha tagit vägen?"

Varpå igelkottarna kom upp som skjutna ur en kanon,

tillsammans med ett högt(!) och lyckligt illtjut!

Hur kul som helst!

En lek som har lekts om och om igen hela sommaren här hemma i sandlådan. =)

Vi åt middag i Sara och Emanuels fina trädgård.

Tuva-Li hade fiffiga såpbubblebehållare som var droppfria, underbar uppfinning! Till Majas stora glädje fick hon till och med ta med sig den ena hem. TACK!

Sen lagom tills vi skulle åka hem blev de bästisar.


16 augusti 2011

Livet i Mariestad

Nu är det bara TRE dagar kvar tills Maja och jag tar tåget ner till mormor och morfar. Kanske det då är  på sin plats att jag visar upp lite vad vi pysslade med förra gången vi var där? Eftersom jag säkerligen kommer ha ett nytt lass bilder med mig hem även den här gången. Och för att ni inte förvirras av kronologin (eftersom jag med största sannolikhet även vill ge er ett axplock av vår kommande resa senare) får ni här ett litet sammandrag i bilder från vår härliga julisemester i Mariestad.

Vi var i Nykvarn och tittade när båtar for genom slussarna

Maja fick också prova på båtlivet och slussarna,

för hela götakanal finns uppbygd i miniatyr där.
Ett fantastiskt äventyr! 

Vi spelade plockepin i trädgården.

Den yngsta i sällskapet visade sig vara en hejare på nämnda spel, 

och levde sig in till max.

Det badades i plastpoolen,

och skvätte så alla i närheten fick sig en dusch.

Blev blöt själv på kuppen,

och duckade när moster var i farten med bollen! =)

Operation länsning av mormors smultronland genomfördes. Både hemma i huset och i stugan.

Godisgott!

Vi lagade festmåltid på muurikan.

Världens finaste mormor och morfar. 

Fröken vattnade blommorna - helst dygnet runt om hon fick välja.

Moster lockade fram vattendjuret i Maja, 

och hon vågade doppa huvudet under vattnet för första gången! (Nåja, första gången frivilligt i alla fall ;-))

När man blivit riktigt nerkyld och trött efter all vattenlek,

är det fint att få avsluta med mys hos moster.



15 augusti 2011

Det sura äpplet


Det finns en sak jag retat min karl för sedan första dagen vi flyttade ihop. Det är hans märkliga sätt efter att han handlat nya kläder, oavsett om det är större plagg som byxor och tröjor eller sockar och kallingar, de hamnar i garderoben - i en evighet! Han använder inte det nya han köpt utan fortsätter med de gamla kläderna. Det kan gå månader och ÅR utan att de stackars nya fina kläderna sätts på. Oftast brukar det sluta med att han när han rensar i garderoben, utbrister "Nämen de här hade jag helt glömt bort att jag hade!" (HUR kan man köpa nytt snyggt och GLÖMMA bort att man har det?!) Men Andreas är sådan att han använder sig av taktiken att använda upp de kläder han har tills de är så slitna att de faller i bitar. Då plockar han fram nästa nya fina lager ur garderoben.

Nu vill jag ju förstås inte prata skit om min älskade man, men på just det här planet är han inte riktigt frisk.. :)

Själv kan jag knappt komma hem från affären med mina klädpåsar innan jag sätter på mig mina nya kläder och vill inte använda något annat så till den milda grad att jag snarare glömmer bort mina gamla kläder som ligger i garderoben.

Det jobbiga med att reta och kommentera någon för något i sju års tid är att om man skulle råka göra samma sak själv har man lagt upp för en regäl straffspark. I min lycka över min viktnedgång skulle jag idag prova ett par gamla jeans, som jag till min lycka kom i med lätthet. (Hurra!) Men samtidigt som jag plockar fram dem får jag med en galje med ett plagg som jag TOTALT glömt bort att jag hade. Den inhandlades på en alldeles formidabel rea på Åhlens tidigt i somras/våras och har hängt i garderoben sedan dess...ops! Andreas ögon glittrade när han sa att jag härmed aldrig kunde klaga på honom angående vad han gör med sina nya kläder. Och det JOBBIGA är att han har helt rätt. Suck.

Det sura äpplet smakar inte så gott. ;-)

Veckans invägning

Två veckor har gått sedan vi började vårt nya liv här hemma och resultatet på denna veckas invägning är:

-2 kg.

Vilket innebär en total viktnedgång på 4,3 kg hittils. Himmel vad jag är bra!! :D

14 augusti 2011

Ett under av lokalsinne

Idag har jag bestämt mig för att sluta förbluffas över mina tabbar när det kommer till lokalsinne. Har på senaste år hävdat att det faktiskt blivit lite bättre med åren. Ack så fel jag haft!

Sedan vårt nya liv startade (projekt viktnedgång sedan den 1 aug) använder jag mig av en app i mobilen (Runkeeper) som håller koll på längden på promenaden, hastigheten, medelhastighet, kaloriförbrukning ect. När man avslutat sin runda kan man även se på kartan hur man gått. Det var inte med stolthet jag visade upp kvällens rutt (5,5km för övrigt) för Andreas. Som då skrattade så det föll en tår.

Min ursprungstanke var att gå på Olle Fiskares Väg (den som följer sjön) mot Tomtebo. Och avvika strax innan Tomtebo och gå vänster, rakt(!) genom skogen till Kolbäcksvägen, för att gå utefter den tillbaka hem igen.


Med den planen i färskt minne. Kan någon tala om för mig vad som hände där i skogen??

Enligt mig, och min känsla, gick jag rakt fram hela tiden. Med ett litet undantag när jag skulle undvika blöta ner skorna i lite sankmark. Men i övrigt, rakaspåret. Efter en stunds vandring ser jag att skogen börjar bli gles och jag förstår att jag kommit fram till cykelvägen.

Väl frame vid skogskanten tvärstannade jag och såg chockat mig omkring. Förvirringen var total när jag insåg att jag istället för att vara vid Kolbäcksvägen var jag TILLBAKA på Olle Fiskares Väg?! 
Dessutom kom jag fram bara ett par hundra meter från den plats jag gick in i skogen.

HUR gick det till??!

Dagens läxa:
  •  Att INTE lita på magkänslan i något som helst sammanhang där lokalsinne är inblandat.
  • Använda GPS´n när jag går i skogen, eller någon annanstans oxå, för den delen.

Majsan, gånger två!

I fredags fick jag och Maja göra något vi väntat och längtat efter att få göra i två evinnerligt långa månader - träffa underbara lilla Maj! 

Äntligen fick vi krama och pussa på henne och snusa i sig den magiskt goda bebisdoften i hennes nacke. Maj själv måste ha kännt samma längtan efter oss, för hon hade den suveräna timingen att vakna precis innan vi ringde på dörren. Därmed vi fick mysa med en pigg, glad och gosig tjej. UNDERBAR är det bästa ordet som beskriver denna nya fina lilla människa.

Maja tog sin uppgift att hålla i Maj på största allvar. Hennes fulla fokus går inte att ta miste på i hennes minspel.

Men missta inte allvaret i Majas blick med att hon inte tyckte om att få mysa med världens finaste Maj. Hon var lyrisk och hanterade den lilla med största andäktighet och försiktighet.

Men även trevliga gäster kan man bli trött på efter ett tag.
Vi fattade hinten och promenerade hem igen.

Tack kära ni för att vi  fick krama om lilla Maj! Hon är så bedårande att hon tar andan ur mig. Nu hoppas jag absolut att träffarna med sköna Maj inte blir så sällan som varannan månad framöver. =)

Gud välsigne er och er fina lilla familj!

Förresten

..nu är det bara fem dagar kvar... =)

Axplock

Undrar ni vad vi gjort på sista tiden? Här kommer några små gobitar.

Jag har ätit marängsviss på Café Göteborg och göttat mig i hängmattan efteråt.

Fått en lönn-näsa för första gången på dito ställe. Och hade lite svårt att släppa ögonen från denna festliga tingest.

Jag har varit på Nolia och åkt karusell.

Vi har hälsat på i Täfteå och lekt med bebis Viktor. Och jag fick rida på fina Fergus. (Men han var allt bra läskigt stor, hästen alltså.)

Prat i telefon med Moster och morbror. Vad jag ville säga till dem kan ni höra i filmen nedan.


Jag har förstås hittat på en massa annat skoj oxå, men det här skulle ju bara vara ett axplock. Det blir mer en annan gång.