Tankepaus

Fick ett kort idag med en text på framsidan som fick mig att stanna upp och fundera ett slag.

Med lyckan är det i regel som

med glasögon man inte hittar;

Man ser dem inte för att

de redan sitter på näsan.

Ofta är jag så upptagen med vardagens bestyr och livet kan kännas tungt och i takt med oket av krav jag lägger på mina axlar dalar mitt mående i snabb takt. Men lycka måste inte alltid vara en stor och berusande känsla, den kan lika gärna vara lugn och stilla känsla av ro och då har jag lätt för att missa den när allt mitt fokus ligger på alla måsten och pressen trycker på i bröstet.

Men jag är lycklig, jag har ett fantastiskt liv, en underbar familj och de finaste av vänner. Inga vardagsproblem eller bestyr i världen kan ändra på det! Efter den insikten ska jag ska försöka bli mer som Maja och Felix, leva i nuet och se och glädjas över de små enkla tingen.

Det blir den här dagens och kommande dagars motto.

Jag tror fullt och fast att det var Gud som hade ett finger med i spelet när farmor valde vilket kort hon och farfar skulle skicka som grattishälsning till mig. Inte kunde hon i sig själv veta att det här var precis de orden jag behövde höra för att stanna upp och förstå vad som är viktigt här i livet och vad som inte är det.

Tack farmor och tack Gud.

Vår lilla sabbotör och marodör

Jag, Maja och Felix har haft sköna lata dagar det senaste. Solen och värmen har återvänt och vi har flyttat ut och bosatt oss på gräset bredvid lekparken. Har på förmiddagen packat lunch och fika till oss och sedan njutit av solen, gungat, kännt sanden mellan tårna och Maja har fått sig ett gäng nya vänner och jag likaså i deras mammor. Idag ligger det ett tunt dis på himlen, men det är kanske tur för jag känner hur det spänner och småsvider i huden av all sol. Skulle nog må gott av att vila huden idag för att solbada imorgon igen!

Jag har sorg idag, min mobil har gått i graven. Den har betett sig lite konstigt ett tag men har ändå funkat tillräckligt. Men igår fick den tuppjuck och bestämde sig för att börja leva sitt eget liv. Den slår nummer själv och ringer upp(?!), varje gång man trycker på en knapp får man upp flera symboler men inte den man tryckte på, den larmar att batteriet är tomt trots att det är precis nyladdat och andra trevliga små överaskningar. Så nu blir det till att köpa en ny, utgifter, utgifter, utgifter... Tur att det är min födelsedag imorgon, kan ju se det som en födelsedagspresent från mig själv, fast det har jag ju i och för sig redan köpt, hittade en kalasfin klocka på 50% rea. Men jag är väl värd flera presenter?? =)

Naturligtvis är det Maja som varit i farten och orsakat det akuta behovet av en ny mobil. Så fort hon kommit åt har hon tagit min mobil och gnagt, bitit och dreglat ner den och med jämna mellanrum dängt den i golvet. Så det är kanske inte så konstigt att den inte vill fungera längre...? Den lilla odågan till unge! Tror hon har förstört den med flit så jag inte vill ha den längre och hon får den alldeles för sig själv! Hon kan vara ganska dyr i drift....men jag kan inte annat än le när hon sitter på golvet och ser med oskyldiga lyckliga ögon på mig och med ett smile från öra till öra för att hon lyckats norpa åt sig mobilen när jag tittat åt ett annat håll. Skruttfia är vad du är! =)

Det är ett konststycke att få till en bra bild på Maja numera när hon är mobil (haha!) och flyttar sig dit hon tycker det passar. Det vill säga så nära kameran och linsskyddet som det bara går!

Upptagen med att läsa det senaste reklambladet, innan hon upptäckt att kameran är framme...


Uppdraget "fånga linsskyddet" har börjat!

Få se nu, hur ska jag lösa det här...

lite kladd på linsen kanske?


HA, triumfens stund. Jag fick det, jag fick det!!

Bara en sak kvar då...

att smaka på det! =)

Men trots alla dina hyss älskar jag dig högst av allt mitt lilla hjärtegryn!

Hemlis

Jag och Maja har varit hela långa dagen på stan idag, den yngre av oss var nämligen i akut behov av pyamaser. Från en natt till en annan var alla för små, kan inte begripa..?? Sen har jag handlat hemlisar och jag berättar INTE vad det är! Men roligt är det, fnissade för mig själv när jag stod i kön till kassan. Jag är såå nöjd med mina fynd!

Mitt lilla barn hänger just nu i hoppgungan intill mig och pratar, hojtar, sjunger och piper om vartannat. Alla ljud måste testas och övas på i alla volymer. Egentligen borde vi sluta kalla den för hoppgunga, snurrgunga är ett mer passande ord för att hoppa är inte hälften så roligt som att ha den ena foten i backen samtidigt som man tar fart med den andra och snurrar fort fort! Mitt hjärta svämmar fullkomligt över av kärlek och stolthet när jag ser på henne. Tack Gud för att jag har fått den sötaste och bästa av döttrar! Men nu har hon lessnat och medelar detta med sin starkaste stämma! Måste kila... =)

Kvällsbus

Maja sitter på golvet och leker medans jag sitter och slösurfar i godan ro när jag hör hur hon trummar på någonting, när jag vänder mig om är det det här jag ser.


Hon hade ställt sig upp själv


Jag har inte vant mig vid att hon klarar av sånt här, blir lika förvånad varje gång!


*trumma, trumma, trumma*

Det här var lattjo lajbans!


Men det är läskigt när det blir lite ostadigt...


Maja lyckades till och med ställa sig upp på riktigt (för allra första gången!) men det var väldans trångt


Bekymrad över varför hon inte kunde resa sig upp

Balans

För att väga upp alla hemska kort på mig i det förra inlägget bjuder jag här på några härliga bilder tagna på mina båda hjärtegryn, även de tagna av Fru Lundman när vi picknickade i det gröna.

Är de inte finast så säg? Det tycker i alla fall jag!

E G O

Här kommer ett synnerligen sällsynt inlägg, tror att det till och med är första gången i den här bloggens treåriga historia som det kommer en bildkavalkad enbart på MIG! Och tro inte att jag kommer göra det här till någon vana för då kommer ni att bli besvikna. Att jag bjuder på dessa bilder (och skratt!) beror på att jag faktiskt är en som håller mina löften och av någon för mig outrundlig anledning lovade jag att jag skulle lägga ut bilderna på mig som Sara Lundman tog på oss till deras fotogästbok. Bara för att förtydliga det hela vill jag påpeka att det inte är jag som är så totalt o-fotgenic, det ska se ut så, vi lyder bara order från fru Lundman. Försök själv se tjusig ut när du slappnar av i läpparna och "pustar ut" luft mellan dem och låter som när en häst frustar! =)

Jag börjar dock med ett ögonblicks-foto på mig när jag upptäcker att jag omedvetet tagit en kaka till trots att jag bara tagit ett bett på min gamla. Kan inte annat än brista ut i skratt när jag tittar ner på mig själv hållandes en kaka i varje hand!


Åpen eller bara väldigt sugen??

Då börjar vi!
Följ med där hemma nu så ska jag guida er igenom det hela...

ta ett ljupt andetag och ta sats...

och låt läpparna leva sitt eget liv...

medans du låter som en häst som fått ett irriterande grässtrå i mulen..

som det ivrigt frustande försöker få bort!

Försök sluta skratta för då går det dåligt, så in med tungan

och gör ett nytt försök!


Explodera i ett gapskratt en stund för att få ur dig det värsta

så går det lite lättare efteråt =)

att frusta

och frusta!

Efter att ha fotat oss och skrattat så tårarna rann var Sara till slut nöjd, väl hemma blev det ett helt nytt problem. Vilket utav alla hemska foton skulle väljas att sättas upp på gästboksväggen??

Ett hett tips är att ta sig en sväg förbi oss och få sig en glimt av min käre gubbe som ser minst lika fantastisk ut som jag, jag lovar att det skulle bjuda dig på ett gott skratt!

Nattsudd

Jag har tillfälligt fått kappitullera och filmar med min vanliga kamera så jag kan lägga ut här, men håll ut kära ni för min högt älskade gubbe ska köpa en ny dator till mig. HURRA!! Men mycket vill ha mer... vill köpa ett mer avancerat redigeringsprogramm så jag kan göra lite mer än bara basic grejer med filmerna. Men nu har min födelsedagspresentbudget spräckts med dunder och brak så jag får invänta bättre tider och vara lycklig över att jag faktiskt kommer att kunna klippa och klistra med scener och lägga till text och musik, och lycklig och tacksam är jag, tro inte annat! Det kan dessutom vara bra att börja med ett enkelt basprogram och sedan utveckas och bli lika proffsig som Sara på att göra fina och härliga filmer! Stort tack igen för den fina filmen, har kollat på den många gånger om och minns våra härliga dagar hos er.

Det är inte en odelad glädje att kunna ta sig fram till önskvärda mål. Att bli fråntagen det man kämpat så för att få är ingen lätt sak.

Nu har jag (som allt för ofta) suttit här alldeles för länge och klockan passerar snart midnatt, Maja ligger på mage (tack och lov så gillar hon det nu och vaknar inte och skriker) i sin säng och sover så sött som bara ett litet oskyldigt barn kan. Själv ska jag krypa ner under nytvättade lakarn och varmt välkomna John Blund...

Godnatt och sov gott!

Varje dag - ett nytt äventyr

Idag har Maja fått leka med Isabella som varit här tillsammans med sin fina mamma, trevligt trevligt! Våra små har suttit på golvet och har haft riktigt kul ihop och lekt och skrattat. Majas tidigare skräckbalandade förtjusning har övergått till att vara mest förtjusning.

Iväg mot nya äventyr

Armhävningar är jag en hejjare på!

Så många nya och spännande saker att undersöka

En lite trött, smått blåslagen och myggbiten tjej

Bebis på vift

När man är trött är det lätt att glöma bort sina nya kunskaper...


Back-stilen är inte helt övergiven, så det är lätt hänt att hanma under både det ena och andra

och det behöver inte alltid vara så dumt, ganska trevligt det här

Fast vid närmare eftertanke vad det ganska trångt... få se nu, hur var det nu man skulle göra för att ta sig framåt?

Effektivaste sättet att snabbt förflytta sig fån oönskad plats... MAMMAA!

Lätt på foten?

Här går jag och trippar runt i mina små högklackade som en annan fin slottsfru. Men det är föga glamoröst. Försöker påminna mig om varför jag så promt skulle ha klackskor till brölloppet. Mina fötter är bara inte gjorda för att klämmas ner i en ynka pynka liten sko som egentligen är gjord för tretåade människor och att då försöka klämma ner en fot med hela fem tår är ren och skär tortyr! Fast jag intalar mig själv att om jag går och plågar mig en liten stund varje dag så kanske jag lyckas töja ut dem tillräckligt för att överleva en hela dagen och kvällen i dem. Men när jag tittar ner på mina stackars hopklämda fötter undrar jag om jag lever i en drömvärld, överleva i dem här långt inpå småtimmarna??! *aj*

Min tröst är att det är fina, jätte fina skor och med dem och min nya klänning kommer jag näst efter bruden vara finast på hela kalaset! =) Eller ja, tredje platsen får det nog bli för Maja kommer vara söt som en liten docka.

"Vill man var fin får man lida pin" som det heter...

Testing testing...

Frustrationen från igår håller i sig, men jag måste bara prova en sak innan jag ger upp. Filmade Majas upptäcksfärd på golvet tidigare idag med den lägsta upplösningen på kameran i hopp om att den filmen skulle gå lättare för vår gamla dator att hantera. Att redigera gick inte för filmen hackade nåt hemskt och gick i slowmotion dessutom så ljudet lät bara brusigt och hemskt! Men en liten rubrik lyckades jag få till i alla fall. Nu är det bara att hålla tummarna för att ni ska kunna få er en smygtitt på vår underbara lilla dotter.... *hoppas hoppas*

Hmm det gick väl sådär... Jag LOVAR att det ska bli duktiga videouppdateringar med redigerade filmer så snart Andreas har uppdaterat vår dator! Tills dess får ni nöja er med det här... en hackig film som går för långsamt och därför har ett fruktansvärt brusljud, stäng av ljudet innan ni tittar på filmen för guds skull!

Någon som vill ha min dator innan den åker ut genom fönstret??

Jag sitter här och surar och muttrar, eländes skit teknik och skruttdatorer! Åh, jag blir så less!

För att ta det hela från början. För en dryg vecka sedan fick jag världens bästa födelsedagspresent i förskott av min käre gubbe, en videokamera! =D Har länge önskat mig en men tyckt att de varit alldeles för dyra och hade accepterat att jag inte skulle få äga någon. När Andreas sa vad han ville ge mig trodde jag inte att det var sant, jag blev så hjärtans lycklig! Eftersom det händer så mycket med Maja hela tiden nu ville han inte vänta till min födelsedag i augusti utan ge den med en gång. Inte mig emot! Sedan dess har jag filmat och filmat, testat och lekt, Majas alla aktiviteter har flitigt dokumenterats.

Idag skedde så det vi har väntat på; Maja upptäcker konsten att åla sig frammåt, hurra! Det går inte jätte fort men allteftersom dagen gick har hon förfinat sin teknik så det lär knappast dröja innan hon blir svår att hålla jämna steg med här hemma. I samma veva lär hon sig även att krypa(!) det var lite vingligt och det var inte så många"steg" hon tog, men kröp gjorde hon! Tro nu inte att det slutar med det, när hon stod på alla fyra tog hon tag i hyllan under soffbordet och ställde sig upp på knä! Lyckligt och svajande får hon tag på en av fjärrkontrollerna innan hon stupar och det hela slutar med en videokamera som "slängs" i backen (tack och lov för vår tjocka matta!) och tårar. Förvaringen av våra kontroller bör nog flyttas till ett säkrare ställe om vi månar om deras livslängd... =)
Allt det här har jag fångat med kameran och glad i hågen satte jag mig vid datorn för att lära mig redigeringsprogrammet. Men till mitt stora förtret får jag det inte att funka, trots att jag följer alla instruktioner till punkt och pricka. Filmerna går knackigt, ljudet är inte i synk och ibland går det hela i slowmotion. Efter mycket tandagnisslan gick jag till Andreas och i det närmaste slängde datorn i knät på honom -"Fixa!!" Det är få saker som kan få mig så ur balans och irriterad som icke fungerande datorer...
Det visade sig tillslut att ingen av våra datorer räcker till för programmen och storleken på filerna, trots att vår bärbara inte är mer än två år... Så här sitter jag nu med en jätte fin HD kamera, men jag kan inte redigera filmerna och lägga upp här och jag kan bara spela upp dem i kameran eller i tvn via kameran....Gaah!

Borde man kanske skämmas för att man klagar så över sina lyxproblem..?

Allena

Idag ska jag gå på stan, helt själv! Ingen vagn som ska köras slalom mellan hyllor och ställningar, ingea mattider att passa och ingen bebis att underhålla. Och jag ska njuta av min alldeles egna tid och förhoppningsvis hitta bröllopskläder, skor och några bodys till Maja.

So long!

Babymassage..

..utan massage har stått på agendan idag. En gång i tiden har vi haft riktigt små bebisar (ja, det ÄR faktiskt sant!) och då åkte vi varje tisdags eftermiddag till Carlskyrkan för att gå på babymassage och kalasgott fika medans vi mödrar fick prata av oss. Dessa nya (och gamla) vänner hade jag och Maja bjudit hit idag för lite samkväm och fika. Vi var lite manfall, men hoppas på full styrka vid nästa träff! =)

Triss i M; Milly, Maja och Maxwell

En ingående undersökning är ett måste för att kolla om kompisarna fortfarande håller måttet

och det gjorde de verkligen tyckte Maja som försökte smyga åt sig en kram av Maxwell





Stiliga Julian ville inte riktigt fastna på bild idag så jag bjuder på ett kort taget för några veckor sedan istället


Majskrokar står högt i kurs hos Maja


Men generös som hon är delar hon gärna med sig


till Felix stora glädje


Äntligen kan man ha lite nytta av sin lillasyster!

Middag för sju

Igår hade vi fin fint middagsbesök av kära vänner. Barnen lekte fint (nästan hela tiden i alla fall) och Maja var inte fullt lika mesig den här gången när hon fick vara på hemmaplan. Tiden bara rusade iväg och vips var det mitt i natten, tiden går fort när man har roligt!
Mer om vår trevliga kväll och fler bilder hittar ni här.


En bok är det bästa


Ett välsmakande tangentbord

Innan jag visste ordet av var det ett underbart kaos av leksaker

Det obligatoriska Felix goset

Besvärligt är bara förnamnet när man bara kan åla bakåt och fastnar under bordet

Försök fota nu då om du kan mamma! =)

De små slår sina kloka huvuden ihop

Vill du kela?

Camilla stod för desserten, den var inte att leka med vill jag lova! Enligt receptet är det en 12 bitarstårta, pyttsan, den är precis lagon till fyra pers! =) Är det det man kallar för försvinnande god?

Stöldgodset som jag upptäckte idag... Maja lovar Elias att han ska få igen klossarna nästa gång vi ses! =)